Vattungen

Det glittrar på fjärden och kluckar om bogen

i lä, där jag ligger med båten vid land

med välkända Borgen om styrbord samt skogen

från Tisteröns holmar, som synes ibland.

Jag spanar i fjärran på öar och holmar,

som flyta ihop till ett blånande band

och famna en släpbåt, som dunkar och bolmar

på skridande färd mot en avlägsen strand

Här kommer mig barndomens mödor så nära

med ljusaste minnen från sommar och höst,

då kampen var hård för de hänsovna kära,

som funno i slitet för brödet en tröst.

Med segel, med åror de färdades vida

i vikar, på djup ifrån fjärd och till fjärd.

De gladdes och kämpade sida vid sida

och sågo i vattnen sin del av en värld.

När Isak fick tunnan och Jakob blev utan,

nog hördes en suck ifrån Jakob ibland,

och nog fick han ofta och såg genom rutan

på Isak med fisken och båten vid strand.

Historiedags emot kvällen vid härden

var Jakob dock gladaste fyr i vårt tjäll,

och först framåt tio man hörde från gärden:

"Nu gick jag till sängs, för se nu vart det kväll"

                                      Mc Fischer

Norrbottens-Kuriren 19 september 1953