Mel: Flottarkärlek

Jag var full en gång för länge sen, ja fullare än nu

det var före det jag träffade min fru

Ja, jag kräktes och jag spydde och mitt huvud var som bly

Flera dar det tog sen innan jag blev kry

Då jag ångrade mig djupt och jag lovade till sist

att sen alltid, alltid vara nykterist

Men med åren som har gått så har jag blivit stadgad man

och det löftet som jag gav det ger jag fan

Jag vill åter dricka brännvin, jag vill än en gång bli full

innan maskarna mig tär i jordens mull

Därför skynda genast hit, för här vilar ingen sorg

och fyll på ännu en liten finmgerborg