Luleå sockens prästgård år 1825

Prosten Albert Nordberg har i boken En gammal Norbottensbygd tagit kyrkoherdebostället i Gammelstad som exempel på en fullbygd gård. Han återger beskrivningar från syneprotokoll år 1706 mm. År 1725 byggdes en ny huvudbyggnad och från år 1791 finns protokoll från en av- och tillträdessyn

Här nedan återges utdrag ur den husesyn som gjordes i samband med att ny innehavare skulle tillträda efter kyrkoherden Nordmarks död år 1823

Av- och tillträdes husesyn av Luleå sockens prästgård år 1825

Kyrkoherden i Luleå församling Isak Nordmark hade avlidit år 1823. För att den 15 augusti 1825 påbörja förrättningen av av- och tillträdeshusesyn inställde sig borgmästaren i Luleå Carl Adolf Modin och sju nämndemän från Råneå tingslag i Tingssalen. Närvarade var även t.f kyrkoherden J P Eurén som ombud för Nordmarks änka och barn, riksdagsmannen Ol Wikström i Rutvik och bonden Per Henriksson i Gäddvik.

Man beslöt att med hänsyn till den snart instundande skördetiden besiktiga boställets åkrar, trots att alla parter inte var närvarande.

Blötgärdet om 4 ½ tunnland. De tre östra tegarna besvärades delvis av ogräs och bedömdes behöva trädas 20 gånger. För den nordöstra tegen behövdes 15 lass gödsel och för den västligaste 10 lass.

Loftsgärdet om 4 ¼ tunnland öppen åker.

Söderom dälden: De östra tegarna var delvis magra och erfordrade 20 lass gödsel.Tegen därintill var beväxt med tistel och behövde trädas var femte dag i två månader. Nästa teg var även den delvis beväxt med tistel och behövde trädas 14 gånger. Nästa teg behövde trädas 15 gånger och för den påföljande tegen behövdes 35 lass gödsel.

Norrom dälden: De två västerut liggande tegarna låg i träda medan de övriga nedanför kryddgården bar en vacker gröda, men något blandad med tistel som kunde botas med trädning.

Sandåkern om 9 tunnland öppen åker erfordrade för den nordligaste delen 25 lass gödsel, för den sydöstra tegen 125 lass och det så kallade Berggrensstycket 200 lass.

Förrättningen uppsköts därefter till den 27 september 1825 då borgmästaren och nämndemännen samlade. Dessutom inställde sig avträdarna genom klockaren Esaias Bergman,vice komministern C Eurenius och vice skolmästaren J F Nordmark samt regementspastorn J P Eurén som förordnats att bevaka prästbordets rätt och bästa samt herr doktorn och prosten Hans Algren, som förordnats som consistoriets ombud, kronolänsmannen S Rosenius i egenskap av kronoombud och för sockenfullmäktige förre riksdagsmannen Ol Wikström och bonden unga Per Hansson i Gäddvik.

Under natten hade fallit snö som ännu låg kvar på marken. Parterna ansåg att detta inte var något hinder för den fortsatta besiktningen eftersom ”denna snö var så obetydlig att den efter all sannolikhet genom middagssolens verkan ofördröjligen skulle bortsmälta”

Manngården

Sätesbyggningen på södra sidan av gården, uppsatt år 1776 av försvarligt furu, 45 ¾ alnar lång, 14 alnar bred och 7 ½ alnar hög, indelad i åtta rum förutom förstuvan och stående på stenfot. Taket av bräder befanns i behov av anstrykning med tjära.

Förstuvan 6 ¼ alnar lång och 6 ¾ alnar bred, försedd med 2 st 3 alnar höga och 2 ½ alnar breda dörrar med gångjärn, reglar, lås och brädfordring, allt i försvarligt skick. Golvet av plankor var odugligt genom röta och borde bytas.

Salen öster om förstuvan var 12 1/8 alnar lång och 13 ¾ alnar bred. Golvet var bristfälligt och borde iståndsättas med 4 nya golvstockar och fyra tiljor. Spisen med spjäll och spjällform, men spjället i muren borde flyttas högre under taket för bibehållande av bättre värme i rummet. Dörren från förstugan var 3 alnar hög och 1 ¾ alnar bred, på gångjärn med övertäckt lås och nyckel samt järmhandtag.

Sockenfullmäktige Wikström ansåg att det borde anskaffas nya dörrar till alla rummen i byggnaden. Med anledning av de nuvarande dörrarnas åldriga utseende och i flera fall förfallna skick skulle ett byte vara av mycken nytta och befordra rummens prydnad. De nya dörrarna skulle vara 3 ¼ alnar höga och 1 5/6 alnar breda, försedda med gångjärn, lås och nyckel samt anstrukna med oljefärg.

I salen fanns fyra fönsterlufter, två på norra och två på södra väggen, 1 1/7 alnar hög och 2 1/7 alnar breda, försedda 3 fönster av träbågar med 12 rutor i varje båge, alla försedda med vind- och kasthakar. Innantaket som var av bräder, borde vitlimmas på grund av fläckar och takdropp. I salen fanns två hörnskåp, vardera försedd med tre dörrar, den ena under den andra, tillhörande sterbhuset.

Nordöstra hörnkammaren innanför salen var 7 ¼ alnar lång och 6 ¼ alnar bred. Golvet var av ålder bristfälligt och behövde förbättras med nya golvstockar och 6 nya golvtiljor. I rummet fanns två föntsterlufter. Innertaket var av hyvlade bräder och kakelugnen var utan anmärkning.

Sydöstra kammaren innanför salen var av samma storlek som den föregående. Även här behövdes nytt golv.

Förstuvukammaren var 6 ¼ alnar och 6 ¾ alnar bred. Golvet i detta rum var så förfallet att ett nytt med nya åsar borde inläggas. Kakelugnen av tegel var så bränd att den borde ersättas.

Mellankammaren väster om förstuvan var 10 ¼ alnar lång och 6 ¾ alnar bred. Golvet befanns utnött och borde ersättas med nya åsar. Här fanns två fönsterlufter i likhet med i de andra rummen. Här fanns även spis med spjäll och spjällform samt en kakelugn som doktor Nordmarks företrädare inrättat på egen bekostnad. Innanför denna kammare fanns två rum.

Kammaren till vänster 5 ¼ alnar lång och 6 ¾ alnar bred. Även här behövdes nytt golv. Här fanns även ett hörnskåp som tillhörde sterbhuset.

Östra kammaren innanför mellankammaren behövde även den nytt golv.

Köket på västra ändan av byggnaden var 8 ¾ alnar långt och 14 alnar brett och hade bristfälligt golv. Spisen var förfallen och borde återuppsättas.

Tapeterna i alla rummen tillhörde sterbhuset. Alla fönster i byggnaden, 17 till antalet, var gamla och till stor del rötskadade. Synerätten ansåg det nödvändigt att nya fönster anskaffades ”efter nuvarande tid smak”. De borde göras 2 ½ alnar höga och med lämpad bredd, försedda med korsbågar och trådbly samt 3 rutor på höjden i varje hälft, 2 rutor nederom och en ruta ovanför korset. Försedda med med gångjärn och kasthakar på ena hälften av varje luft samt anstrukna med oljefärg.

Utanför byggnaden fanns två broar, den ena till förstuvan och den andra till köksdörren. Båda var gamla och förruttnade och bord ersättas. Takrännorna var av ålder odugliga. På vinden fanns 14 mindre fönster i vilka 14 rutor var söndriga. Hela byggningen var till väggar och knutar försedd med brädfordring, delvis bristfällig. Brädfordringen hade varit anstruken med rödfärg, men ansågs nu behöva förnyas. Slutligen anmärktes att vägarna under fönstren i mellankammaren genom indrivet regn tagit skada, men denna brist ansågs bli avhjälp när de nya fönstren sattes in.

Köksbyggningen på östra sidan av gården, innehållande ett kök och en kökskammare, en dräng- och en pigkammare, tillsammans 11 ¾ alnar lång och 7 ¼ alnar bred under tak av näver, takved och röte. Huset skall har tillhört Doktor Nordmarks företrädare liksom ett norrom beläget hus, 10 alnar långt och 15 ¼ alnar brett samt 5 alnar högt med förstuva och tvenne rum.

Källare fanns två stycken på västra sidan av gården, murade av gråsten med tegelvarv. Taken befanns numera odugliga och borde ersättas.

Inre källaren 12 5/8 alnar långt, 8 ¼ alnar bred och 4 alnar hög från golvet till översta delen av valvbågen

Yttre källaren 8 alnar lång,7 alnar bred och 7 ½ alnar hög. Till båda källarna behövdes nya dörrar (4 st) med gångjärn.

Badbyggningen ovanför källaren hade socknen satt upp. Den var avdelad i två bodar 15 alnar lång, 15 ½ alnar bred och 5 alnar hög med tak av takved, näver och röte samt bro utanför dörrarna. Byggnaden var till väggar, golv och tak så förfallen att en ny byggnad borde anskaffas av samma storlek som den utdömda.

Redskapslidret, 12 ¼ långt, 10 alnar brett och 5 alnar högt var beläget väster på gården. Även den var så fördärvad av röta att ett nytt borde uppföras.

Hemlighuset emellan källaren, bodarna och redskapslidret bestod av två rum, 7 ½ långt och var även det så förfallet att det inte kunde bibehållas. Ett nytt hemlighus av lika storlek som det förra borde inrättas efter bekvämligheten

Portbyggningen på norra sidan av gården var uppsatt för socknens räkning, 25 ½ alnar lång, 9 ¾ alnar brett och 20 varv högt. Den var avdelad i en portöppning och två bodar på nedre botten och tre på den övre. Tak av takved, näver och röte. Nedersta varvet var skadat av röta och borde ersättas med ett nytt.

Taket var även det så förfallet att ett nytt erfordrades. För detta åtgick 4 mesar näver och 230 takvedsträn. Brädfordringen på norra sidan och knutarna var bristfällig.

Västra boden, 9 1/8 alnar lång och 9 ½ alnar bred hade golv och klovar som behövde förbättras

Östra boden var lika stor och behövde nya golvstockar

Portöppningen med botten av klovar var försedd med två dörrar på gångjärn med klinka och klinka. Portblad saknades men avträdarna erbjöd sig att anskaffa sådana.

Bryggstuve Byggningen öster om portbyggningen var uppsatt av socknen omkring 10 år tidigare. Var av furutimmer, inredd i förstuva och bryggstuva med tak av takved, näver och röte. Byggnaden var timrad direkt på jorden och det ansågs nödigt att höja den och sätta den på en stenfot. Muren, som var uppförd på otjänlig grund, hade sjunkit och spruckit. Hela muren borde nedtagas och sättas upp på nytt.

Brunnen nära bryggstugan hade grävts genom socknens försorg, var 9 ¼ alnar djup och murad av gråsten.

Ladugården. Det fanns två fähus som socknen ansvarade för. Ett som uppsatts av doktor Nordmark men senare inlöst av socknen. 16 alnar långt och 13 alnar brett, under tak av kluven takved, näver och röte, inredd med 16 båsar och med golv av plankor. Det andra uppsatt 1824 av socknemännen, 15 alnar långt och 12 alnar brett under tak av takved, näver och röte med dörr och lås i gott stånd.

Fårhuset var uppsatt av Nordmark år 1822, 12 ¼ alnar i fyrkant. Var i gott stånd, men en ny dörr borde anskaffas.

Svinhuset, 9 alnar långt och 10 alnar brett var nedsjunket i jorden och borde uppvägas och förses med tjänligt underlag.

Stallet befanns vara förfallet och borde tas ned och och timras upp på nytt med nytt virke i de tio nedersta varven.

Stolpeboden var uppsatt 1746, 14 ½ alnar långt, 11 ½ alnar brett och 18 varv högt med tak av takved, näver och röte. Redan vid 1791 års husesyn hade anmärkts att underlaget och syllarna varit ruttna och borde bytas. Knutarna borde brädfordras och tjäras. Dessa åtgärden var ännu inte utförda.

Trösklogen hade inrättats av prästebordet med två kornlador och en annan bod. Taket var bristfälligt och erfordrade 240 nya takvedsträd.

Badstuvan, 12 alnar lång, 11 ½ alnar bred med svale, 3 alnar lång och av lika bredd som stuvan. Nedersta varvet var ruttet och byggnaden borde upphöjas med ett nytt varv. Även taket behövde lagas. Mur och kupa med skorsten borde muras upp på nytt. I badstuvan fanns fyra små fönster med 4 rutor i vardera och tre lavar i gott stånd.

Ängar

Bredänget befanns skogbeväxt och borde röjas med 102 dagsverken

Skiftesviken borde röjas med 76 dagsverken

Stor- och Lillblötan samt Krokänget fordrade 30 dagsverken för skogens avröjande

Stämningsängen borde röjas med 42 dagsverken

Storhägnaden, Per Olof hägnaden och Ytterhägnaden borde röjas med 47 dagsverken

Kalvholmsänget avröjes med 76 dagsverken

Kalvholmsmaran tarvade att röjas med 108 dagsverken

Fogdröjningen vid Krokängsbäcken borde rensas med 12 dagsverken

Hästhägnaden brukade till bete för hästarna, varför röjning ansågs onödigt

Gärdesgårdar

Råhagen mellan Rutvik och Prästbordet bestod av 616 famnar gärdesgård och 30 famnar rindhage, varav 310 famnar gärdesgård borde förbättras, 33 famnar gärdesgård uppföras på nytt och 25 famnar rindhage iståndsättas

I rålinjen mellan Prästbordet och Sunderbyn hade prästbordet del efter skatt och var 180 2/4 famnar därav bristfälliga och borde ersättas

Av gärdesgården från Rågrinden till Fogdröjningen borde 35 famnar och av rindhagen 34 famnar iståndsättas

Blötgärdet 332 famnar gärdesgård utan anmärkning

Loftsgärdet 299 famnar gärdesgård varav 22 famnar botas

Sandåkern 568 famnar varav 2 görs nya

Bredänget 828 famnar av vilka 210 1/3 botas

Lill- och Storblötan 920 famnar varav 259 borde förnyas

uti Hästhagen borde 301 famnar ersättas

Vägar

Så väl uti allmänna landsvägen som kyrkovägen över Bredänget till Sunderbyn och råhagen har prästbordet del, men emot dessa vägskiften var inget att anmärka

Skog och mulbete

Den skog som tillhör prästbordet består av tall och gran samt al, men lämnade inte tillgång till timmer, inte heller mulbetet var besynnerligt gott. På Junkön däremot fanns tillgång till förnämligt mulbete, men där hade anlagts två torp med tillstånd av Konungens Befallningshavande den 25 oktober 1762.

Nybygge

Prosten Lang hade efter tillstånd 8 juni 1768 upptagit ett nybygge vid Notviken med 50 års frihet. Frihetsåren var förlupna och någon besiktning äskades ej.

Fiske

Efter sik, gäddor, abbor och mört hade prästbordet uti Stämningsbäcken och Prästviken, men var av ringa betydelse

Qvarn

Tillhörig prästbordet fanns ej

Efter avslutad synegång lämnades parterna tillfälle att andraga vad de aktade nödigt. Man diskuterade de anförde bristerna mm och frågan om vem som skulle åtgärda och bekosta dem mm. Den 29 september 1829 sammanträdde husesynerätten och avlämnade sitt slutliga beslut i de frågor som uppkommit.

År 1776 uppfördes en ny kyrkoherde-prästgård på samma plats där prästgården legat sedan medeltiden.

Ur Albert Nordbergs En gammal Norrbottensbygd. Foto Norrbottens museum

Åren 1919-20 ombyggdes prästgården. Ur Albert Nordbergs En gammal Norrbottensbygd. Foto Norrbottens museum.

Även denna byggnad revs och gav plats för en modern villa som bostad för kyrkoherden

Isak Nordmark

Född i Luleå 1749, prästvigd 1770, teologie hedersdoktor 1780 och benämns härefter i handlingarna Doctor Isac Nordmark, kyrkoherde i Luleå lands- och stadsförsamlingar 1791, död 1823, gift 1786 med Anna Helena Wiesbeck, Isak Nordmark efterträddes år 1827 av Johan Peter Eurén

Källor

1825 års dombok för vårtinget

Albert Nordberg – En gammal Norrbottensbygd – Anteckningar till Luleå sockens historia

Luleå i december 2015

Georg Palmgren