”Palmgrenar” i Norrbotten

I min ungdom trodde jag att alla med namnet Palmgren var släkt. En liten tankeställare fick jag vid min farfars begravning i Gammelstad år 1940 då prästen kallade honom Johansson Palmgren.  Det framkom senare att min farfars far hette  Johan Petter Persson Brändholm och var son till fältjägaren Per Brändholm i Brändön. Johan Petter var gift med Brita Lovisa Vesterberg  från Alvik.

   Makarna fick tre söner, Petter Adolf, Nils Johan och min farfar Axel. Alla skulle enligt gängse regler ha hetat Johansson i efternamn men kom senare att byta namn.

   Petter Adolf tog namnet Pettersson efter pappan Johan Petter. Nils Johan tog namnet Vesterberg efter modern Brita Lovisa Vesterberg och min farfar Axel tog namnet Palmgren, Vad som gjorde att han valde det namnet är oklart. Vem hade han som förebild? Klart är det däremot att det på den tiden fanns flera kända ”Palmgrenar” i Norrbotten som kan ha påverkat hans val. Här nedan är några av dem.

Carl Petter Palmgren i Luleå stad 1822-1889

Carl Petter Palmgren föddes 1822-07-08 i Kalmar. Föräldrar var handlanden Carl Carlsén i Bista och Caisa Jansdotter. År 1853 återfinns han som handelsbetjänt (handelsbokhållare) hos handlanden Jonas Bodell i Luleå. Han gifte sig 1857 med Catarina Maria Brandt, f 1821-05-08, dotter till handlanden Eric Brandt, d 1826,  och Lisa Greta Bergman, f 1789. De får barnen Carl, f 1862-03-21 och Maria Elisabet, f 1867, d 1873. Dessutom hade man fosterdottern Fia (Sofia) Maria Åström, f 1863-03-21 (hon var tidigare hos guldsmeden Johan Brandt).  Carl Palmgren står som handelsman och konsul och  dör 1889, 67 år gammal. Sonen Carl kallas i handlingarna för Carl Palmgren junior.

 Carl Palmgren junior i Luleå stad 1852-1904

Son till Carl Petter Palmgren och född 1852-03-21. Står 1878 som bokhållare och som handlande och vice konsul. Gift år 1876 i Petersburg med handelsmannadottern Alexandra Platonoff. Hustrun kom att bo kvar i Petersburg. Carl skaffade sig under tiden fem barn med Greta Johanna Wikström i Gäddvik, f 1855-07-27i Överluleå. Det var Hjalmar Gideon, f 1881-05-10 (konstapel), Elin Viktoria, f 1883-05-28, Sally Maria, f 1885-04-10, (flyttade 1910 till Karlskrona) Carl, f 1890-04-11 (flyttade till Nederluleå 1891, dog i Stockholm 1931), Axel, f 1894-05-15 samt Gustaf, f 1897 och död samma år. Carl Palmgren adopterade barnen 24 oktober 1887.

  Alexandra Platonoff var grekisk ortodox trosbekännare. Genom ett utslag år 1902 upplöstes äktenskapet och Carl kunde 1903-05-16 gifta sig med barnens mor Margareta Johanna Wikström. Det äldsta barnet var då 23 år gammal.

   Carl Palmgren junior dog 1904-11-22, 52 år gammal. Han bodde i kvarteret Svalan i Luleå, granne med bergmästaren Abraham Trysén.

   Sonen Hjalmar Gideon gifte sig 1905 med Ketty Sofia Hedman, f 1882-10-22 i Gamla Karleby, de hade barnet Glory Marie-Louise f 1907-05-20

   Carl Palmgren var rysk konsul och det blev även sonen Carl junior, som ju var gift med en ryska.

Både far och son Carl Palmgren var handels- och industrimän med intressen i fartygs- och  trävaruaffärer. När Luleå Ångbåts AB bildades år 1876 ingick Carl Palmgren d.ä. i styrelsen. Man inköpte fartyg, bl.a. S/S Samuel Gustaf Hermelin som gick mellan Stockholm och orterna efter Norrlandskusten. Carl Palmgren var också partdelägare  med 1/16 i skeppet Dufvan och ägde bogserbåtarna Ingrid och Victoria.  År 1898 instiftades Luleå-Uleåborg Rederi AB  av bl.a Carl Palmgren och inköptes ångaren Alfa.  Carl Palmgren satt med i styrelsen för Björns tegelbruk i Överluleå. I Luleå byggdes ett lagerhus i kv. Svalan som senare övertogs av Henning Nyberg AB.

   På Stensborg uppfördes ett sågverk som drevs fram till 1920-talet. Carl Palmgren kom (enl uppgift) att leda Gällivaara bolaget med med sågverk på Altappen och Munksund. Vid hans frånfälle i slutet av 1800-talet övertogs affärerna av sönerna Carl j:r och Hjalmar.

Predikanterna Nils och Jöns Palmgren från Överluleå

Nils Palmgren var född 1783-07-18 i Svartbyn i Överluleå och son till Olof Persson (1731-1812) och Stina Johansdotter (1735-1823). Hans kusin Jöns Palmgren var född 1792-10-07 på Svartbyn nr 6 och son till Nils Jönsson och Brita Jönsdotter.

Utdrag ur artikel om norrländska byabönderna - Nyläsarna 

”Läsare kallades en tidig form av frikyrkorörelse i Sverige, från ca 1750-1850. De var medlemmar i svenska kyrkan och delade dess lutherska tro, men läste dessutom aktivt bibeln både enskilt och vid sammankomster. .. Många kyrkliga frågor under 1800-talet hade sin upprinnelse i det norrländska läseriet. Man hade länge haft tillåtna lekmannasammankomster, de s.k. byabönerna.

   Byabönerna ersatte i glesbygderna kyrkogudstjänsterna och ansågs undergräva konventikelplakatets ställning. Nyläsarna gick utanför byabönernas ram. I Luleå och Piteå kom man samman till egna gudstjänster för inte bara läsning och bön, utan också utläggning och predikan av lekmän. I denna rörelse visade man öppen kritik mot såväl präster som kyrkans liturgi, och snart övergick rörelsen i ren separatism.”

   Nils och Jöns Palmgren var ledare för nyläsarna i Luleå socken. Nils hade 1810 väckts till denna rörelse och läste vid byalagets sammankomst ur Luthers postilla. Han besökte även andra byar för att läsa och förklara Luther. Vid en senare rättegång förklarade han att han drivits till sin religiösa verksamhet av den andliga nöd som han fann vara rådande, då prästerskapet ej tillgodosåg sina församlingsbors behov av råd i själaångest.

   Kyrkoherden i Luleå socken, doktor Isak Nordmark, ingav 1812  en anmälan mot Nils Palmgren för att denne hållit egenvilliga föreläsningar över bibeln och snart sagt över alla godkända postillor och andaktsböcker utom Luthers postilla. Nordmark hade flera gånger varnat Nils Palmgren men denne hade fortsatt att hålla sammankomster och ”utsprida sina skadliga villosatser i synnerhet uti läran om lagen och dess nödvändiga efterlevnad..” Han hade även påstått att församlingens lärare predikade en falsk och oriktig lära och att alla de som följde denna lära onekligen tillika med sina oupplysta lärare skulle bliva förtappelsens barn.  Sedan Nordmark förgäves visat all möjlig tolerans under denna villervallans tid, nödgades han nu anmäla oskicket till rättslig undersökning.

   Nils Palmgren kallades till förhör och inställde sig inför domkapitlet i Härnösand i oktober 1812. De frågor som han fick besvarades så ”att dogmatiska villfarelser hos honom icke kunde upptäckas.”  Om han överträdde konventikelplakatet skulle detta anmälas till Kungl. Maj:ts befallningshavande.

   Då olovliga sammankomster fortsatte att hållas under sommaren gavs landsfiskalen order att stämma både de husbönder som som haft sådana i sina hem, dem som bevistat sammankomsterna och dem som fällt vanhedrande uttryck om prästerskapet. Olov Palmgren skulle stämmas.

   Rättegången började vid höstetinget 1812. Ett 60-tal personer var instämda och ett 30-tal vittnen skulle höras. Palmgren och andra hade haft kränkande yttranden om kyrkan och dess präster och deras ”djävlalärdom”. Palmgren hade uppmanat till insamling för att uppköpa och bränna Pehr Tollessons postilla

   I december 1812 skrev Olov Palmgren till domkapitlet och anhöll med hänvisning till Gustav III:s stadgande om ”samvetsfriden” om större frihet att undervisa sina medkristna.

   Domen blev att Olov Palmgren skulle betala 90 riksdaler i böter samt göra prästerskapet avbön inför rätta. Jöns Palmgren, som bara läst ur Luthers postilla vid sammankomsterna dömdes betala 3 riksdaler 16 skilling och för dem som upplåtit sina hus blev boten 200 daler silvermynt.

   Olov Palmgren hade redan hösten 1811 börjat studera med prästexamen som mål. I slutet av februari 1814 reste han till Uppsala, avlade studentexamen och inskrevs vid prästseminariet. Vid hemresan hann han inte längre än till Ulvön där han dog av lungsot, 31 år gammal. Kusinen Jöns Palmgren blev präst och  komminister i Överluleå år 1829. Han hade tidigare tjänstgjort i Nederluleå.. Han dog år 1840. (Källa: En gammal norrbottensbygd av Albert Nordberg)

Även i Måttsund och Sundom fanns ”Palmgrenar” och jag fick ofta frågan om vi var släkt. I Måttsund var deras förfader Olov Gustav Palmgren, f 1796 och son till Mårten Sparf. Alltså ännu ett taget namn. Bland hans ättlingar kan nämnas Allan,  Östen och Simon. Den sistnämnde var gift med Agnes Palmgren, ett välkänt namn i vår forskarförening.

    I Sundom bodde Lars Fredrik Larsson och hans hustru Helena Katarina på Sundom nr 9. Deras son Alex Alexander (Larsson), f 1879, tog namnet Palmgren. Ett av deras barn, Nils Axel Palmgren, f 1916 - 1991 (og), bodde på Sundom nr 9. Det kan ha funnits ännu fler med detta namn i Nederluleå.

Vem som min farfar haft som förebild när han valde efternamnet Palmgren får jag nog aldrig reda på. Det ligger kanske närmast till hands att tro att det kan ha varit träpatronerna i Luleå.

Bergnäset i februari 2016

Georg Palmgren