Anteckningar

Alder = al

Lindblom: innehåller alpt = svan. [Pellijeff: "lomsundet". (Storlom)]

Brändön 10:13. Lindblom: Anders Andersson fanns i slutet av 1600-talet i byn. Det är dock ovisst om ha har något samband med gårdsnamnet

Brändön nr 10. Lindblom: uppges givet efter Petter Nilsson på 1900-talet. Anders skulle då ange att gården är en utbrytning från stamhemmanet, således Petter från gården Anders.

Brändön nr 12. Lindblom: efter någon som inte kunnat spåras med namnet Anders Jönsson. Kallas numera också isi Gårds

Lindblom: Anita eller Anita Ekberg, uppstickande stenar öster om Örnabben. Kallas lokalt för Bodkunostenarna

Brändön nr 11. Lindblom: enligt uppgift efter Aron Johansson i slutet av 1800- och början av 1900-talet

Brändön 10:4

Ava = ung liten sjö eller säckliknande vik

"det undre eller sydöstra varpet vid Hösen"

Fd FBU:s läger, numera Brändö Konferens och Fritidsby

Isi Ben(k)tes. Brändön nr 6. Lindblom: Gårdsnamnet uppges vara gammalt. Eriich Bentson, Jon Bentson fanns i byn 1543. En f.d. ägare hette Johan Andersson Benslin, f 1753, har även ägts av Olof J Benslin.

Vid utloppet från Mölnhusträsket (= Gässträsket)

Brändön nr 6. Pellijeff: Efter en tidigare ägare Olof J Benslin

Brändön nr 14. Vid Kråknäset

Även skrivet Bärnäset

Isi Berlins. Brändön nr 12. Lindblom: efter J Berlin vid 1900-talets början

Bergnäsfjärden

Lindblom: liten holme vid utfarten från Strapösundet. Ett folkligt namn är Själahällorna (av själ = säl) (Hör ej till Brändö by)

Lindblom: Det folkliga namnet är Biskopen. (Det sägs att en biskop varit iland på holmen. Här finns också en labyrint). Hör ej till Brändö by

Isi Bjurs. Brändön nr 10. Lindblom: ett soldatnamn Bjur ingår i gårdsnamnet

Isi Björklunds. Brändön nr 1. Lindblom: efter N J Björklund. Utflyttning från Gammelgården. Nytt namn från 1900-talet

Norr om Nagelskäret. 1801:"med små granbuskar beväxt, odugligt"

Består av Trutören, Trutörgrundet, Grissleklippan

= Djurhusråberget

Brändön nr 7. Lindblom: efter en Blomkvist på 1900-talet

Vid Myrholmen

Lindblom: Uppstickande stenar öster om Örnabben. Bodkuno = fäbodkvinna. När kvinorna rodde till fäbodarna på Örarna för att mjölka, stötte de ofta med roddbåten på dessa stenar, som låg under vatten. Därför började man kalla dem Bodkunostenarna. Se även Anita

Väg inom mindre bostadsområde på Örarna (Bodön)

= Norrberget på Lilla Bodön

= Örarna

Vid Lilla Bodön

Två holmar. "hög holme med i sjö nedstupande bergvägg – kallas ofta borg". Lindblom: "På avstånd ter sig ön som en rund fästningslik borg". Avvittringen 1801: "2:ne holmar med små granbuskar beväxt, odugligt". Generalstabskartan 1929: Fiskestuga

Lindblom: Grynna öster om Borgen. Kallas även Tisteln

Isi Bram. Brändön nr 12. Lindblom: Ibland de bomärken med vilka man 1638 undertecknade en gränsreglering mellan Luleå och Kalix socknar fanns Abraham Olssons i Brändön bomärke. Bomärket överensstämmer i stort (med en liten avvikelse som skulle bero på hemmansdelningen) med bomärket för nr 12 i Brändön. En son till Abraham Olsson heter Jöns Abrahamsson. Han var sexman och borgare i staden. Olaff Abrahamsson uppträder som ägare av ett hemman på en karta över Brändön 1645. Innehavare av 690 skälsland, den näst största åkerarealen i byn. Anses vara det äldsta gårdsnamnet i Byn. Bram är en förkortning av Abraham

Brändön nr 5. Lindblom: Gården uppkallad efter fadern till J P Vikström (1931) som hette Petter Brander, gift med Maja-Stina Dahl

Gammal fäbodvall

Se Musselgrundet

Lindblom: Bräm = gårdsnamn för Brändön

Namn på f d soldatroten Brändholms mark

Namn på soldatrotan nr 99

Brändön nr 2 (Örarna). Lindblom: innehåller soldatnamnet Brändholm

Väg till Brändö hamn. Kallades Hamnvägen. För att skilja den från andra "hamnvägar" i kommunen fick den tillägget Brändö

Hette tidigare bara Kvarnvägen. Väg från där allmänna vägen sluttar och förbi Kvarnträsket

Område med fäbodar på västra sidan om Brändöfjärden. Kallas oftast isi våln = på vallen. Namnet används även som adressväg

Lindblom: Byn Brändön har gamla anor. Den nämns både i bågaskattelängden 1539 och Gustav Vasas jordebok år 1543, då med inte mindre än elva bönder. Ordet bränd som ingår i förleden säger oss att en brand av något slag gått fram på ön. Det är troligt att det är ordet bränna = svedjeland som vi finner i Brändön med ett -d inkommet under inflytande av brand. För att få odlingsbar mark brände man skog. Då uppstod en bränna eller svedja. Båda dessa ord förekommer i Lule älvdal som namn på bydelar

Även adressnamn för väg till fritidshusbebyggelse vid Näset och Näsudden

1801: "med små granbuskar beväxt, oduglig"

Från vägskälet i Örarna genom byn tills allmän väg slutar. Brändövägen fanns tidigare på Örnäset i Luleå stad och fick byta namn till Örnäsvägen och Kronbacksvägen

Kallas vanligtvis endast Örarna

Namn på marken till soldatroten nr 101 Lund

"byön eller ön som byn ligger på"

Lundgren: före uppgrundningen fanns båthus där. Vid Näset

= Kalixgrundet. Namnet satt av sjömätare

= Bergnäset

Bergnäsuden

Namn på soldatroten nr 102

Isi Dahl. Brändön nr 3. Lindblom: Gården uppkallad efter soldaten Johan Persson Dahl, f 1724, farfar till tidigare ägaren E Nordström. (?)

Namn på soldatroten nr 102

Namn på avsöndringen av marken till soldatroten nr 102

Väg från vägkorset i byn i sydvästlig riktning. Efter soldatrotan Dal

Brändön 9:6. Avsöndring från Brändön 9:6. Såld till f.d. fältjägaren Nils Petter Dahl

deger, diger = stor

s.k. "Diktbron", Diktgärdan (i köpebrevsbeskrivning)

Inom Persöns område

Vid gränsmärket mot Persön

Hemmansklyvning av nr 8, akt 1036

djurhus – någon byggnad för kreatur

Kallas även Blomkvistberget

Söder om fäbodarna.

Ordbok över Umemålet "liten not som brukas vid havsklippor, vars ena ände fästes vid landet, och noten kastas ända ut i sjön, och i den andra änden är ett rep, varmed man drar i båten och tillika plaskar med repet, under det man ror med noten i en liten cirkel, uti vilken pulsas med "bitkjels" för att skrämma fisken på noten, och så drages den upp i båten". Avvittringen 1801: "aldeles kalt"

Isi Erik. Brändön nr 3. Lindblom: uppges vara ett gammalt gårdsnamn. En av de bönder som finns förtecknad på 1645 års karta heter Nilss Ericsson, Det är dock oviss om han, hans son eller far, har med hemmanet nr 3 att göra

Sigfridsön. På Brändön 10:6

Öster om Sigfridsön

Fd FBU:s läger, numera Brändö Konferens och Fritidsby

= Brändön 5:15, avsöndring som sålts till Olof Fredrik Björklund,. "belägen i Flåkabergsgärdan"

Lindblom: fjuka = häftigt blåsa omkring, yra, snöa. 1801: "aldeles kalt"

I Fjuksöfjärden öster om Fjuksön

Tillhör Hindersön. Lindblom: I namnet ingår verbet ’fjuka’ = ung. fara hastigt i luften, häftigt blåsa omkring, yra, snöa

Fångst med fågelflakar. Det finns ännu ett Flakaberg, se nedan. En gångväg leder dit, se Flakabergsstigen

Väster om Krokträsket

Lundgren: den stig som leder från byn upp till Flakaberget. Går från Dalmarksvägen

Se Fisketorp nr 1

Brändön nr 7. Lindblom: efter ägaren 1931 Petter A Forsberg

Isi Frantse. Brändön nr 11. Lindblom: av personnamnet Frans av tyskt ursprung. Namnet är ovanligt i Nederluleå socken. Kallas även Gammel-Frantse efter att Ny-Frantse tillkom

Infartsvägen från Örarnavägen till fritidshusen vid Furufjärden

Se Kråknäsvallen

Lundgren: kallas även för Simmarstället. Det är platsen där kreaturen simmade eller färjades över för att ta sig till fäbovallen i Örarna

Brändön 10:4. Namn på avsöndring som sålts till Michael Mattson Nyqvist (vid Persö råhage)

Isi Gammelgården. Brändön nr 1.

Väg söder om fiskehamnen. Gammelgården är nämnd vid storskifte 1783 och 1793

Brändön nr 8. Lindblom: en ägare, Nils Hansson, f 1669, kom från Börjelslandet, tänkbar namngivare

Lindblom: yttersta udden på Halsskäret, tillhörande Sundom. Spål = långsträckt, låg spetsig udde, som tidvis kan vara omfluten eller helt ligga under vatten. (Glo – stillastående vatten, blänkande vattenyta)

(glöder i solskenet??)

Enl. Erik Larsson växte här det bästa höet. Grande = lågt, flakt övervattensgrund

Se Björkörarna

Lundgren: Betyder änden, eten, av ett grund, gronn. Ligger i Bränöfjärden, ung vid Stuphällan

Eller Djuptjärn

= Gråsjälsreven, öster om Nagelskäret

Öster Nagelskäret. Kallas även Gråsjälsgrunden och Gråsjälhällorna

1801: "aldeles kalt"

Lundgren: i grä´to vilket betyder strandslätt, vanligen delvis belagd med en brun jordskorpa

Vid Altersundskanalen

Nuv Kroken (hamnviken)

Brändön nr 12. Se Anders-Jöns

Gärda = inhägnad odlingsmark. Brändön 1:6 vid Staffansvägen

= Mölnhusträsket 1787

Se Halsskäret

Lindblom: skär på norra sidan av Brändön, tidigare kallats Halsholmen eller bara Skäret

Gränsbestämning mot Sundom

Ligger på Sundomsidan

Innanför Hamnviken

Vid Lill-Bodön

= Oxberget

Lindblom: Grundet som för ca 200 år sedan beskrevs som ett alldeles kalt grund är nu en holme nordöst om Hamnön med enstaka lövträd. Avvittringen 1801: "aldeles kalt"

Norra delen av Hamnön

Lindblom: Öns goda hamn har varit orsak till förleden Hamn-. 1801: "stenbunden och mosslupen, beväxt med små odugl. risgran, endast dugl. till vedbrand, som skogen å Svartön". Fiskestugor

Två holmar öster om Hamnön. Fiskestugor

Isi Hans. Brändön nr 5. Lindblom: Gammalt gårdsnamn. I byn fanns Hans Nilsson på 1600-talet. Han uppträder bl a som ägare till ett hemman på 1645 års karta över Brändön. Han innehar den största åkerarealen i byn, 69 ½ skälsland. Om han har något samband med gårdsnamnet är dock osäkert

= Hemmyran

Brändön nr 9. Lindblom: ungt namn efter ägaren Isak Helmer Johansson

= Hedmyran

Brändön nr 2 (Örarna). Lindblom: relativt nytt namn efter N Herman Johansson, f 1875

= Aldermyran. Gränsar mot Bensbyn och Rutvik

Lundgren: betyder holmen där man odlade vall. Holmvallen

= Hösviken

Isi Håkans. Brändön nr 9. Lindblom: ligger i själva byn, okänd härledning. Finns även i Örarna

Lundgren: klubb = liten holme, som ofta p.g.a landhöjningen blivit landfast. Vid Halsskäret (inom Sundom)

= Ökholmen

Dom ang notvarp vid Hösen. Hös = huvud, kulle. "del av Brändö bys land och strand vid Norra Strapösundet"

= Husviken på dagens kartor

På Ökholmen

Grund stranda

Sältingäng. Sälting – gräsart av släktet triglochin, finns bl.a. av arterna havssälting och kärrsälting.

Lindblom: Nordvästra delen av byomådet

1801: "mästadels kalt, utom någre små ahlderbuskar här och där beväxt"

Isi Jakob. Brändön nr 12. Lindblom: En ägare på 1600-talet heter Jacob Johansson, f 1654

Isi Jösse. Brändön nr 8. Lindblom: Gårdsnamnet uppges vara gammalt. Jöns Nilsson fanns i byn 1543. Om han har något samband med gårdsnamnet är dock ovisst

Lindblom: En Kalixbo skall ha byggt en stuga på grundet, därav namne. Kallas även Bäddören

Isi Kall. Brändön nr 7. Lindblom: Personnamnet Kalle ingår i namnet. Den förste med namnet Kalle lär ha kommit från Piteå. Innehavare före 1931 skall också ha hetat Kalle

Vid Lill-Bodön

Vid Lill-Bodön

Mar = grund, sumpig el gyttjig vik, hös = kulle

Lindblom: Holmens halva areal tillhör Brändön, den andra halvan Sundoms by. Av namnets förled, Klinger-, framgår att holmen är rund, jfr kringla. I dialekter förekommer klinger för ´kringla´. Den metatesiska företeelsen som här förekommer med omkastning av bokstäver är vanlig när ordet kringla förekommer just i ortnamn

Vid Sigfridsön, norra delen

Lundgren: ev från uttrycket klö´sot som betyder halkigt och klösa i som har med ojämn terräng att göra. Klösaberget är ett stenigt och ganska oframkomligt berg. Ligger sydöst om Flakaberget

Lundgren: börjar vid fäbovallen i Örarna ovh vidare till Gässträsket. Därifrån tar Kyrkstigen vid

Kroken = viken vid Brändö hamn

Lundgren: är uppkallad efter de män som med krok gick från byn över till södra sidan för att fiske

Lindblom: Kråkor brukar hålla till på holmen. Utanför Stormviken

Brändön nr 1.Lindblom: Näset där kråkor håller till. Pellijeff: Förleden kan vara fågelnamnet kråka, men det är nog mer sannolikt att det kan röra sig om ett familjenamn Kråka, anfört från Piteå hos Utterström 1985 s 38. (Tveksamt/GP)

Fäbodar

Från avtagsvägen vid sågen mot Örnabben. Väg 599

Lundgren: sägs att två pojkar från Kråknäset var på friarstråt Isi Söderströms på Skogärdan i Brändö by. För att inte bli sedda av hela byn tog de en genväg genom skogen sista biten. Stigen de då gick är uppkallad efter dem

Vandringsled med utgångspunkt från Sjöbodan i Brändö hamn

Namn på området vid Kvarnträsket och de gamla byakvarnarna

= Kvarnhusberget

För Bensbyns kvarn. Vid Mölnhusträsket

Öster Kvarnhusberget

Lindblom: annat namn är Lögaren. I bäcken som rinner från Kvarnträsket på landområdet innanför stranden på Brändön, har den kvarn funnits som fått ge namn åt Kvarnhällorna

Här fanns tidigare två skvaltkvarnar

Utanför Kvarnträsket

Stora och Lilla Kyrkmyran

Lundgren: väg från Gässträsket som leder ända till Gammelstads kyrkby. Brändöborna hör till dem som har kyrkstugor där pga det långa avståndet till kyrkan

(avser Tjärngärdet?)

Isi Lars. Brändön nr ?. Lundgren: från Lars Andersson (1700-talet) far till Anna-Grata, gift med Jöns Andersson som var gårdens ägare på 1800-talet

Tillhör Persö by

Vid Sigfridsön. Lindblom: Här har man kanske legat och väntat på att fisken skulle gå i näten, Jfr lega = viloplats för djur

Udde på södra delen av Skäriänget

Vid Skäret

Lindblom: Tidigare en omfluten liten ö. Där har sannolikt tidigare funnits fäbodar

Lundgren: betyder helt enkelt ett litet grund, båda. Vid Brändönäset

= Stångholmsgrundet

= Kvarnträsket år 1787, 1827

Plats för dragning av not

Lindblom: troligen = Sjöfåglarna på gamla sjökortet

I gränsen mot Bensbyn

Udde på Sigfridsön. Se Liguholmsviken Lindblom: Nu en udde på Sigfridsön. Tidigare kallades holmen sannolikt Liguholmen. Viken innan för den nuvarande udden kallas nämligen 1793 Liguholmsviken. På Liguholmen har man kanske legat och väntat på att fisken skulle gå i näten. Jämför med ordet lega = viloplats för djur. Lulholmshuvudet ligger i närheten av Lulholmen eller Ytterstholmen. Namnets senare led, huvudet, anger både i önamn och namn på uddar ´hög kullig terräng´och är således ett likhetsnamn

Sigfridsön

Namn på soldatrotan nr 101 (Storm)

Isi Lund. Brändön nr 12. Lindblom: Michell Lund nämns i angränsande by, Persön, 1543. Ordet lund = träddunge på i övrigt trädfri mark, uttalas lot. Detta ord ingår alltså inte i detta gårdsnamn, som har ett annat uttal, sannolikt efter någon person med namnet Lund

Namn på soldatroten nr 101 (Storm)

= Långören

Mindre väg från Näsgärdsvägen och åt sydost. Av namnet på tidigare och dåvarande fastighetsägare

År 1767 hopväxt med Skallöhrn

Lindblom: Tidigare omflutet, numera landfast vid Stenrevet

Fd FBU:s läger, numera Brändö Konferens och Fritidsby. FBU sålde anläggningen till NJA:s Personalstiftelse som under senare delen 1970-talet lät uppföra en konferensbyggnad i gammal torrfura samt 15 små gäststugor. År 2000 köptes fastigheten av Brändö Konferens och Fritidsby

Väg till fritidsplaneområdet norr om sågen

"Nedan Lärkilan"

Lundgren: ligger i anslutning till Myran och tillhörde Isi Läss

= Kvarnhällorna

Brändön nr 7. Lindblom: efter innehavaren 1931 Karl J Lövgren

Isi Manel. Brändön nr 8. Lindblom: efter husbonden 1931 Emanuel Brändholm

Lundgren: mara = sank äng, våtäng. Flera i referensgruppen tror sig ha hört att en märr drunknat här, men ingen vet säkert

Lundgren: har fått sitt namn efter en flicka som rodde mellan Sundom och Brändön och drunknade i detta sund. I gränsen mellan Ökholmen och Rågholmen, som tilhör Sundom

Pellijeff: Brändön nr 5

= Matskäret. Troligen en ren felskrivning

Kort väg från Kråknäsvägen till bebyggelsen vid Mastskäret

Se Musselgrundet

Anm: Råneå avskildes år 1654 till ett särskilt pastorat. Den äldsta kyrkan är byggd redan 1646. Det är därför knappt troligt att råneåborna så ofta besökte kyrkan i Gammelstad, däremot kanske man besökte Luleå stad. Det kan även ha varit befolkningen i byarna efter Persöfjärden som tog denna väg in till Luleå?/(GP)

Isi Mickels. Brändön nr 4. Lindblom: gammalt gårdsnamn. Redan 1645 står en Michell Nilsson som ägare till ett hemman på en karta över Brändön. I en dödsangivelse för Brita Michelsdotter från Brändön, f 1643, anges Mickel Ersson och Barbro Ersson vara hennes föräldrar. Det är möjligt att någon av dessa kan ha varit upphov till gårdsnamnet.

Lundgren: en bottenlös myr på Mi´tjels mark. Om personen bakom namnet finns följande historia. "Mickelsgubben" lär ha hämtat hem familjegravstenen från Gammelstads kyrkogård för att ha den som brosten framför huset. Han blev ertappad och det sägs att han fick välja mellan straffarbete och fängelse. Han valde då fängelse för att ha då skulle få ett rejält mål och dagen utan att behöva ´slita ont´. Idag lär stenen finnas intill Gammmelstads kyrka. Ligger i gränsen mot Sundom

På Ökholmen. Lindblom: en tillandad del av Ökholmen, som vid storskiftet tillföll en Persöbo med namnet Mickel Mickelsson

Vid Näsgärdsvägen

= Gässträsket (A Nordberg, s 203, Brändöborna ville dika ut träsket över Bensbyns ägaor).

Mjö = smal

Se Musgrundet

Utanför Svartnäset. Lindblom: liten holme utanför Klubbviken mellan Svartnäset och Granön i Brändöfjärden. Annat namn = Murgrundet (1930). ´He meor opp´(det murar upp) säger man när isen genom Strapösundet tornar upp sig kring grundet

Lokalbefolkningens namn Mastskärsgrundet (grundet vid Matskäret). Detta namn givet enligt gammal namngivningsprincip. Man kan observera att grundet ännu inte namngivits på några kartor

Lundgren: utdikad myr, numera äng. = Snottermyran ??

= Mörholmen

Isi Mårtens. Brändön nr 5. Lindblom: Förste ägaren av hemmanet hette Mårten Nilsson, sonen hette Jacob Mårtensson, f 1655. Ägarens namn har skiftat mellan Mårten och Jacob i flera generationer.

= Gässträsket

Myrholmen på dagens karta. Mör = myra

= Mörholmen (felskrivning?)

Lindblom: grund vid Altersundets utlopp i Brändöfjärden enl Edv Brännström, Möjligen tillandat, ej identifierat

Lindblom: Konturerna av ön sedd i fågelperspektiv beskriver en nagel eller en nit, således ett likhetsnamn. Avvittringen 1801: "bestående af små risgran, endast till vedbrand duglig, på stenbunden och mosslupen mark"

Lindblom: Efterledet huvud anger hög, kullig terräng, och är vanlig i Luleå skärgård

Lindblom: liten låg holme nära land i Brändöfjärden. En lantmätare skall ha fått svaret: "den har inget namn", när han ville veta vad övervattensgrundet kallades. Då skrev han helt sonika Namnlösgrundet, vilket blev kartnamnet

Kallas 1793 för Håkansberget

Vid Skäret

Isi Nicke. Brändön nr 6. Lindblom: Härledning osäker. En Nils Nilsson fanns i byn 1543. Nicke är en smekform (hypokonrism) av Nils

Brändön nr 8. Lindblom: Nils Hansson, f 1754, var en ägare till gården

Pellijeff: Brändön nr 9

"Norr på ören"

Södra udden av Nagelskäret

Soldatäng

= Bodöknabb (väster Hamnviken)

Används ofta för att inte förväxla Brändön med Storbrändön

I gränsen mot Bensbyn

Se Sigfridsögrund

= Sigfridsön

Lundgren: För tankarna till notfiske. En i referensgruppen berättade att hans far hävdade att han funnit stenrösen efter gisterhagar intill myren

Brändön nr 11 = Nygården

Isi Nygården. Brändön nr 11. Lindblom: kallas även Nyfrants, utflyttning från Frantse

Isi Nygårds. Brändön nr 7. Lindblom: ligger där busstationen är belägen 1989

Öster om hamnen

Väg från korsningen i byn i östlig riktning. Näsgärdan finns nämnd vid storskiftet 1759-60

Lundgren: finns i den del av byn som kallas Näset

Mindre väg i Långströmsvägens förlängning

Vid Näset, öster om hamnen

Udde på östra sidan av Skäriänget

Vid Ökholmen-Skäret

Grynna mellan Tistersöarna och Sigfridsön

Brändön 24:2

Brändön nr 7. Lindblom: tämligen nytt namn, okänd härledning. Ägdes 1931 av N J Olsson

Uppi Olssons. Brändön nr 5. Lindblom: efter ägaren som hette Olsson (far till ägaren 1931)

Övervattensgrund öster om Nagelskäret

= Hamnviksberget

Brändön 9:16. Efter ägaren Axel Palmgren omkring 1900

Vid Ökholmen

Brändön 10:10, Örarna

Brändön nr 4. Lindblom: Efter Nils Petter Nilsson, ägare 1931

Pott = mindre vattensamling, pöl, puss

Isi Rodnings. Brändön nr 5. (30:1) Lindblom: rodning = röjning, nyodling. Gården ligger íni´ Söriviken

Namn på avsöndrade skoltomten, Brändön 4:6

Omnämnd i samband med dom om Hösen

Vid Ökholmen , Tillhör Sundom

Inre delen av f.d Rönnängesfjärden

I gränsen mellan Brändön och Ökholmen. Till största delen igenväxt

Avvittringen 1801: "med små granbuskar beväxt, oduglig"

Uppi Sanden. Brändön nr 9. Enl Lindblom

Lundgren: sandlå = uppgrundning

Vid Kråknässundet

Isi Sandviksgärdan. Brändön nr 5

Udde på Ökholmen

Dom om fiske vid Hösen ("landet som ej utgör själva Brändölandet"

Södra och Norra

Lindblom: Kallas i byn vanligen Norr-i-ö-grynnan

Norriön är den benämning som man i Brändön använder om ön, därför att den tillhör Brändö by och ligger norrut från byn räknat

= Färjställudden

Lindblom: = Biskopsgrunden, liten holme vid utfarten från Strapösundet.

Museibyggnad i Brändö hamn

Väg från Brändö hamnväg och ända ut till Brändönäset i söder

Vid Norra örn

Ungefär där nuvarande vägen till Stormviken delar sig. Hopvuxen med Långöhrn

Vid Ökholmen

= Svartskatan

Avvittringen 1801: "med små granbuskar beväxt, odugligt"

Lundgren: ett namn som vittnar om två aktiviteter. Dels det faktum att där byggdes skepp och dels att notfiske lämpades sig i viken. Det finns en historia om denna plats, nämligen att beckgrytan, som användes vid skeppsbygget, vid en höststorm flöt ut i viken och la sig uppochner med ´benen i vädret´ Därefter gick det inte att dra not eftersom näten fastnade i benen

Skinnare = skinnberedare, garvare. (I fornsvenskan betydde det rövare, plundrare, men säkerligen inte i detta sammanhang)

Se Äggrundet

1783 = Skogärdet

= Skoggärdet

Väg från Brändövägen och i västlig riktning ut till Bergnäset. Kommer av namnet Skoggärdan som i dagligt tal kallas Skogärdan

Vid Sigfridsön

Vid Sigfridsön

Lindblom: stenar i vattenytan mellan Nagelskäret och Fjuksön. Av namnet framgår att det ´skvalat´ kring stenen

(Skaralandet?)

Vid Ökholmen. Se även Halsskäret

Öster Nagelskäret

Väg (ägoväg) från Stormviksvägen till Ökholmsvägen

Vid Ökholmen-Skäret

Namn på soldatrotan nr 100. (Skjön, Sten))

Isi Skön. Brändön nr 3. Lindblom: gårdsnamnet efter soldaten Lars Larsson Skön, tidigare Steen, f 1791(?)

Namn på marken till soldatrotan nr 100 Skön

Väg från Brändövägen till mindre bostadsområde

Namn på avstyckningar vid Skogärdsvägen

Isi Smeds. Brändön 6:5, tidigare Öhrlings

Skämtsamt namn på bebyggelsen vid bron över Altersundskanalen i Örarna. Inspirerat av TV-programmet "Småstad"

Snotter = hjortron

Scanias fritidsanläggning, invigd 1983

Udde vid Ökholmen-Skäret. Spaln=spåln, se nedan

Övervattensskär mellan Brändön och Nagelskäret

Lindblom: en spål är en långsträckt, låg, spetsig udde, som tidvis kan vara omfluten eller helt ligga under vatten

Isi Staffan. Brändön nr 2. Lindblom: En ägare torde ha med gårdssnamnet att göra. Hans Stefansson (omkr 1665) g med Brita Nilsson. Fadern eller någon senare ättling bör ha hetat Stefan eller Staffan

Vägslinga vid "Staffans"

Namn på soldatroten nr 100 (Skön)

Mindre väg i Örarna. Namnet föreslaget av markägaren Rune Wikström

Brändön 5:12, 13, 14. Namn på jordavsöndringar som sålts till Nils Petter Dahl

Vid Ökholmen-Skäret

Namn på soldatrotan nr 101

Lundgren: lär ha fått sitt namn av en man med namn Stormare som åtog sig att dika ut båt bönder i byn. Det sägs att han som matsäck endast hade med sig en grötklimp att äta på en hel dag. Innan han började gräva brukade han sätta upp grötklimpen på en stör och sa till sig själv att han inte skulle få matrast förrän han dikat färdigt fram till stören

Lundgren: var ett landområde som tilldelats soldat Storm

Namn på soldatrotan nr 101

Efter soldat Storm?

Väg till fritidshusbebyggelsen vid Stormviken

= Skäret

I Rönnängesfjärden

Inom Sundom, norr om Ökholmen

Här var förr livlig sjötrafik. Strapön var förr lastningsplats för trävaror. Strapösundet var också farled från och till byarna Bensbyn och Örarna

Norra och södra

Lindblom: ´ören i strömmen´.

Strömsön = Sigfridsön

Lundgren: platsen består av branta stenhällar som stupar ner i sjön. På västra sidan av ön vid Brändöfjärden

Vid Strapön. Lindblom: Namnet avslöjar att man använt det lilla grundet som riktmärke, när det steniga svårnavigerade Strapösundet skulle passeras. Här kanske något märke varit uppsatt

1801: "beväxt med små risgran på bergländig och stenbunden mark"

Kallas också Lill-Stångholmen

Lundgren: ligger i Sandviken och tidigare fanns ett sund som gick in från Sandviken. Här ligger den södra båthamnen. Se kartan över Brändön för 500 år sedan

Avvitringen 1801: "aldeles kalt". Sydost om Hamnön

Lindblom: ´Beväxt med tall och björk nuförtiden, och är därför ej särskilt mörk, men har brunnit, och kan ha haft annan skog förr´ säger E Brännström 1931- Nu finns både tall, gran och björkskog samt annan buskvegetation på ön, och den tecknar en mörk siluett från alla håll. 1801: "beväxt med små risgranar på bergländig och stenbunden mark"

Isi Svedja. Brändön nr 12. Lindblom: Gårdsnamnet uppges vara gammalt. Svedja = avbränt område, svedjeland

Brändön nr 8. "uppi svedjan"

Väg till fritidsplaneområdet norr om sågen

"Söder på ören"

= Södra landet

"Sörpåön". På södra (västra) sidan av Brändön

Isi Söderströms. Brändön nr 5. Lindblom: Ägdes 1931 av fiskaren och predikanten P Söderström

Sör på ön

Lindblom: Grynna öster om Borgen = Borggrynnan

Inom Överängena

Se Björkörarna

Se Björkörarna

Gäddträsket

= Tvegrenaören.

Avvittringen 1801: "med små granbuskar beväxt, odugligt"

Stenar över vattenytan mellan Skvalsten och Fjuksökallarna i Fjuksöfjärden

Däppe kan betyda ´grop på ett hedland´

Lundgren: kan härledas till ör som på bondska uttalas ´iorn´, som försvenskat blir urn

Övervattensgrund öster om Sigfridsön

Avvittringen 1801: "med små granbuskar beväxt, odugligt" Kallas även Brändövattungen

= Ytterstholmen, Lulholmen

Amn: Se Matskäret/GP

Mellan Ytterstön och Sigfridsön

1801: "af samma beskaffenhet som Indre Hamnön"

Lindblom: Höglänt klippgrund i Fjuksöfjörden. Annat namn är Skitarn. Här är det fråga om ett likhetsnamn. Den lilla klippholmen liknar faktiskt ett ägg. Den är buktigt oval till formen. Det senare namnet Skitarn har sannolikt de som enligt uppgift här plockat ägg givit ön. De fann den förmodligen full av fågelträck

Yttersta udden på Brändönäset. Liknade ett ägg, eller var troligare ett skär där man tog fågelägg.

Vid Ökholmen

Brändön nr 3, isi Ögärdan. Lindblom: nytt namn efter platsen där gården legat

Isi Öhrlings. Brändön nr 6. Lindblom: Tidigare ägare hette Öhrling. Har också kallats Smeds

Lindblom: Annat namn är Hästholmen. Det troliga är väl att man förde hit öken på bete. Det alternativa namnet är ju hästholmen. Man har velat se verbet öka i förleden. Ökholmen skulle ha ökat Brändöns areal vid skiftesförhandling

Sydvästra delen av Ökholmen

Väg på Ökholmen

Isi Ömans. Brändön nr 1. Lindblom: Efter Nils P Öhman vid 1900-talets början

Kallas även Brändöörarna. Lindblom: ordet ör betyder sand, grus och har sedan kommit att betyda grusås. Det verkar dock i Luleå skärgård i allmänhet vara grusåsar belägna i eller invid vatten som kallas ör. Ordet ör har alltså blivit liktydigt med liten holme

Från Persön till Örarna

Söder om Stormviken

Ytterst på Örarna. Nabbe = liten udde

Från vägskälet i Örarna till Örnabben

norra delen av Brändön

Vid Sigfridsöns sydspets

Brändön nr 12 (Örarna)

Söriviken