Luleå på 1850-talet
Georg Palmgren 2000
Föreningen Norrbottens Lantmäterimuseum gav år 1999 ut boken "Sockenkarteverket". Den innehåller beskrivningar från 1850-talet över städerna Luleå och Haparanda samt socknarna Nederluleå, Överluleå, Råneå, Nederkalix, Carl Gustav och Nedertorneå. Till beskrivningarna hör även tabeller med statistiska uppgifter om bl.a. hemman och befolkning, ägor och areal, utsäde och ägornas medelavkastning, antal kreatur, skatter och diverse avgifter och allmänna besvär mm. Dessa tabeller har samlats i boken "Sockenkarteverket del 2" som utkom år 2000. Här nedan återges delar av de uppgifter som berör Luleå kommun, dvs gamla Luleå stad, Nederluleå och Råneå socknar.
Antal hushåll och invånare mm
Utsäde De vanligaste grödorna är korn, råg och potatis. Havre odlas i Nederluleå endast vid Selets bruk och i Måttsund. Måttet är antal tunnor (1 tunna = ca 147 liter)
Underhållna kreatur Kreaturen utgörs i huvudsak av hästar, kor och får. Getter, "fattigmansko" förekommer i Nederluleå endast på ett fåtal ställen och då företrädesvis på öarna, t ex Saxskäret, Degerön, Uddskär, Storbrändön och Mannön. Av svin finns i Råneå 21 st, varav 10 hålls i Rånbyn.
Befolkningsutvecklingen
Anm. För både Nederluleå och Råneå föreligger rätt stora skillnader mellan uppgifterna från häradsskrivaren och femårstabellerna Brännvinsbränning S.k. husbehovsbränning var tillåten fram till år 1855. För detta skulle tillverkarna erlägga en avgift till staten. I Nederluleå förekom husbehovsbränninng i bl.a. Ängesbyn, Smedsbyn, Börjelslandet, Sundom, Persön, Brändön, Bensbyn, Rutvik, Avan, Björsbyn, Hertsön, Hindersön, Bälinge, Ale, Långnäs, Alvik och Skäret, Gäddvik och Sunderbyn.
|