Sveriges enda lantmäterimuseum finns i Luleå

Under de första årtiondena av 1900-talet började medlemmar i Norrbottens läns lantmäteriförening (bildad år 1873) att skänka föremål till föreningen med förhoppning att de skulle ingå i ett möjligen blivande lantmäterimuseum. En del av dessa lånades ut till Sveriges lantmätareförening för en utställning i samband med lantmäteriets 300-årsjubileum och det nordiska lantmätarmötet i Stockholm år 1928, men blev troligen aldrig återlämnade.

   De övriga museiföremålen ”hittades” i mitten av 1970-talet i en kartong på vinden i lantmäterihuset. En del av dem ställdes ut i den monter som anskaffades i samband med invigningen av lantmäterihusets tillbyggnad år 1977.

   År 1985 tog jag initiativ till att bilda Föreningen Norrbottens lantmäterimuseum med företrädare för överlantmätarmyndigheten, länsstyrelsen i Norrbotten, Norrbottens museum och vår lokala lantmäteriförening.

   Föreningen satte som sin uppgift att under namnet Lantmäterimuseet Luleå insamla, förvara och vårda föremål som har anknytning till lantmäteriets och mätningsväsendets verksamhet. Delar av samlingarna skulle ställas ut för att belysa lantmäteriteknikens utveckling och ge en bild av äldre arbetsmiljöer mm. Dessutom skulle föreningen stimulera till forskning om lantmäteriets och stadsingenjörskontorens tidigare verksamhet och underlätta publicering av framkommet material.

Under 1980-talet skedde stora förändringar i lantmäteriarbetet. Räknesnurror och tabeller ersattes av elektroniska räknare och datorer, mätning med teodolit och mätband skedde nu med EDM-instrument och totalstationer, kartor ritades med hjälp av plottrar eller ritmaskiner. Den gamla utrustningen avyttrades eller hamnade i bästa fall i något förråd. Lantmäterimuseets ambition att försöka rädda utrustning och bevara kunskapen om hur de användes låg därför rätt i tiden.

  Vårt lantmäterimuseum är, så vitt jag känner till, det enda i Sverige som har en så omfattande föremålssamling och som aktivt arbetar för att dokumentera delar av lantmäteriets tidigare verksamhet. 

Föremålssamlingen

Stommen i museets samlingar är de föremål som skänkt av de äldre medlemmarna i lantmäteriförening. I samband med att Luleå kommuns stadsmätningskontor uppgick i Luleå lantmäteridistrikt år 1984 avskrev en stor del av den gamla utrustningen och överfördes till lantmäterimuseet.

  Föreningen har under åren fått ta emot många gåvor av enskilda och företag m fl. Bland de större givarna kan nämnas Tekniska högskolan i Luleå, som överförde materialet från f.d. Bergsundervisningen, Försvarsmakten, Nils Oskar Johansson i Järfälla och Trimble (f.d. AGA), som skänkt sina äldre geodimetrar mm.

   För närvarande finns mer än 500 registrerade föremål och dessutom att stort antal stativ,  avvägningstänger och annan skrymmande utrustning mm.

  Vi har också ett litet bibliotek med böcker och broschyrer om lantmäteri, mätningsteknik och instrument mm

Skrifter mm

Museets målsättning är inte enbart att samla på föremål utan även att ge en bild av lantmätarnas arbete under äldre tider. Detta sker dels genom att samla biografiska uppgifter om lantmätare som verkat i Norrbotten och dels genom böcker, skrifter och uppsatser mm. Föreningen har bl.a. gett ut ”Lantmäteri i Norrbotten”, ”Sockenkarteverket” (om upprättandet av de s.k. sockenkartorna på 1850-talet), ”Justerare – en lantmätarsyssla åren 1785-1878” och ”Stadsingenjörer i Luleå 1864-1984”, ”Laga skifte i Brändö by åren 1827-1831”, ”Utredning om äldre mätmetoder mm”, ”Om mantal och jordatal mm” m.fl. skrifter och uppsatser.

Hemsida

År 2000 började jag lägga upp en enkel hemsida för museet. Med åren har innehållet utökats betydligt. Där finns bl.a. biografier över norrbottenslantmätare, förteckning över släktband mellan äldre lantmätare i Norrbotten, berättelser av  lantmätare m fl., bl.a. skriver förre överlantmätaren Wolfgang Hertting om sina 18 norrbottniska år. Där finns Norrbottens läns lantmäteriförenings protokoll för 100 år sedan och en samling bilder av äldre geodetiska instrument mm mm.

Lokalfrågan har hela tiden varit besvärlig, Vi började i blygsam skala i ett rum i lantmäterihusets källare. Efter något år blev vi tvungna flytta samlingarna till ett förråd i fängelset ”Vita Duvan” och efter ytterligare några år till ett förråd i Stadshuset. På 1990-talet fick vi tillgång till ett rum i översta våningen i lantmäterihuset och kunde ställa ut delar av samlingarna. Men glädjen varade inte länge eftersom lantmäteriet inte längre skulle hyra denna del av huset. Allt fick flyttas upp på  kallvinden.

   Lösningen på vårt lokalproblem blev att vi ställde ut delar av samlingarna i fem montrar i trapphuset mellan gamla och nya lantmäteribyggnaden. Där kunde de under arbetstid beskådas av besökare. Men inte heller detta blev någon slutgiltig lösning. Trapphuset skulle målas om och dessutom hade brandskyddsmyndigheten synpunkter på att montrarna blockerade utrymningsvägarna. Allt fick flyttas ännu en gång.

   Vi hittade då två små rum i källarvåningen som vi kunde få hyra. Föreningen har inga egna tillgångar så vi sökte sponsorer och tillskrev bl.a. länsstyrelsen, landstinget, Luleå kommun, Sveriges lantmätarförening, olika företag och Lantmäteriverket, men utan resultat.  LMV välkomnade föreningens ambitioner och aktiviteter, men såg inte någon möjlighet att från Lantmäteriet centralt stödja just denna museiverksamhet

   Lokalfrågan löstes till slut genom att överlantmätaren gick in och  tills vidare hyrde de två små rummen.

Framtiden

Museets framtid är oviss.  Under de senaste 25 åren har jag ensam skött museiarbetet och författandet. Det har varit som en hobby för mig. För några år sedan fick jag hjälp av Per Hermansson. Själv är jag nu över 80 år och Per över 70.  Det skulle behövas någon eldsjäl som kan ta över både driften av museet och vår hemsida. När mitt privata telefonabonnemang en gång upphör så släcks museets hemsida ner. Vi vill också gärna få någon myndighet eller något företag som stöttar oss och ger en långsiktig ekonomisk trygghet.

Georg Palmgren

Ovanstående är en artikel från år 2010 för tidningen Kart & Bildteknik (ännu ej publicerad)