Tvistemål om fiske år 1826
Några byalag i socknen som hade uttagit stämning å Kungl. Maj:t och Kronan om bättre rätt till de fisken inom byarnas områden och vid deras stränder för vilka de hittills erlagt taxa till Kronan samt yrkade att denna taxa skulle upphöra. Vid Luleå tingslags häradsrätts ting den 28 augusti 1826 upptogs det som tvistemål om fiske mm.
De berörda fiskena var upptagna i en år 1822 upprättad Special-jordebok över fiskerierna i Luleå fögderi. I denna fanns bl.a. fisken vid Hedensforsen eller Degerforsen, Björn- eller Björkholmssundet, Rågholms eller Hallskärssundet, Met- och Aldersunden, Nickbybäcken och Furufjärden, Storsands land- och strandfiske i Lule älv, Harads byamäns sikfiske i älvens norra gren, Harads laxfiske vid älvens norra strand med kolknät, Bodån vid södra stranden av Lule älv med kolkdräkt, Lillån vid Haradsbyn eller Bodträskån, Svartlås by norra strand, notdräkt i Lillån vid Svartlåbyn, ovanför Bredåkers by i älvens norra gren, Hedenforsen, Hållskatan, Grubban med Ören, Stranda och Hedören, Björknäsforsen i Lule älv, Avans sikfiske, Sandö laxfiske, Sandö notfiske mm, Notfisket omkring Hertsön, Hösen, sälfísket vid Ytterstön och Lövören, Brändöskären, Mjösladan, Räfta och Smulterskärsgrunden, Björkön, Tallholmen och Innantill, Germandön, Germandöhällan och Likskär, Hindersöharen, Innanbro, Sandlå och Husviks Vargön samt vid Sandskären, Notfiske vid Hindersön och Halsskären, Bärnäs- och Gunnarskärsfjärdarna, Sigfridsön, i Hamnsviken, ytterst i Altersundet samt vid Brändö bys land,
Här nedan är utdrag ur protokollet för fisken som berör Brändön och angränsande byar
Rågholms- och Hallskärssundet I Fiskerijordeboken anges att fisket idkas med notdräkt därstädes samt däremellan och utanför. För detta hade Sundoms byamän tidigare erlagt 10 lispund gäddor, tio lispund abborrar. Taxan är 3 lispund 12 skålpund gäddor. Byamännen erbjöd endast 2 lispund. För fisket i Tallholmsviken hade byamännen fordom erlagt 10 lispund taxa, taxan är nu 5 lispund saltad sik. Byamännen hade inropat detta fiske vid 1814 års arrendeauktion. Tallholmsviken skulle vara belägen inom Sundombornas avvittrade område nära själva byn eller gårdarna’
Met-och Altersunden, Nickbybäcken och FurufjärdenDessa fisken hade Persö byamän tillförne gagnat med not emot 4 lispund. Taxan är ett lispund abborre. Vid arrendeauktionen 1814 erbjöd byn genom Erik Sundström 17 skålpund men genom Lars Hansson 1 lispund som blev antaget. Med hjälp av kartan utreddes att Met- och Altersunden jämte Nickbybäcken och en del av Furufjärden ligger inom Persöns avvittrade område. Sundström företedde ett skatteköpbrev genom vilket Kammarkollegiet åren 1760 och 1761 för Jöns Kristoffersson och Erik Eriksson å 5/16 mantal n:o 12 och 23/64 mtl n:o 16. Skattebreven hade den lydelsen att Kronan avhändes äganderätten till hemmanen, fiske och fiskevatten samt alla andra tillägor i våto och torro, närby och fjärran osv. Sundström antog att flera andra hemman i byn kunde ha skattebrev med liknande lydelse. Han yrkade att byn som hittills utan någon avgift obehindrat får idka fiske vid deras strand om det inte fanns något taxerat fiske. Häradsskrivaren Rutberg företedde ett protokoll från häradssynerätten den 29-30 augusti 1805 som visade att den dåvarande tvisten mellan Brändö byamän och bönderna Jacob Jacobsson och Per Nilsson i Persön angående notfisket vid Skatan och Mörholmen samt flera notvarp vid så kallade Hösen. Rätten hade uttalat sig att fisket vid Skatan och Mörholmen borde tillhöra Brändö byamän såsom ägare til land och stränderna, men att Jacob Jacobsson och Per Nilsson skulle på grund av urminnes hävd få nyttja två notvarp vid Hösen trots att denna trakt var en del av Brändö bys strand. ----- Härefter företogs undersökning av Havs- eller Saltsöjfisken bl.a vid Kälkholmsgrundet där det inte fanns någon tvist eftersom det enl Svea Hovrätts dom den 14 juni 1820 tillagts Kronan. Samma sak gällde notfisket omkring Hertsön.
I fiskejordeboken var upptaget fiskelägenheten Hösen, fiske med not i havssjön, anlagt av n:o 22 i Persön, Per Nilsson och Jacob Jacobsson, enl Kungl befallningshavares utslag den 20 januari 1794. Taxan var ett lispund, ett skålpund gäddor. Brändö byamän, inom vars område Hösen är belägen, yrkade att tillerkännas strandfisket vid Hösen, med den inskränkning med den inskränkning från 1805 som angetts ovan.
Sälfisket vid Yttertsön och Lövören var det inte fråga om sedan fisket blivit tillerkänt Bensby byamän genom Svea Hovrätts dom den 9 maj 1721.
Sälfångsten vid Brändöskären innehades sedan urminnes tider av byamännen för ett lispund sälspäck i taxa. Gamla taxan fåfordras ännu av Brändö byamän efter årlig markegång emedan fisket inte varit utbjudet på nytt. Sockenskrivare Rutberg påstod att Brändöborna måtte tillerkännas äganderätten till fisket vid Brändöskären, vilka skulle vara Uddsskär, Halsskär, Vitfågelskär och Persögrunnan. Om Brändö by har i roteringsverket anmärkts att den har god sädesjord, not- och sälfiske. Länsnotarien Hollén ansåg att det borde visas att dessa holmar skulle höra till Brändö by.
I Fiskerijordeboken förekom vidare Mjösladan, Räfta och Smulterskärsgrunden där sälfiske idkades av nr 2 och 4 i Brändön och som tillägnats fiske at landshövdingen den 14 mars 1763 för 10 skilling 8 runstycken, men enl jordrannsakan den 22 juni 1784 förvandlades taxan till sälspeck. Taxan är 7 lispund sälspeck. Genom Kammarkollegiets utslag den 5 augusti 1789 var det upplåtet till numera avlidne kamreraren P J Ekman under frälsehemmanrätt, vilket lagstridiga förordnande K M:t i nåder upphävt den 22 november 1796 så att fisket åter skulle upptas som krono och innehavdes nu av samme hemmans nuvarande ägare, bönderna Jacob Månsson och Per Jönsson i Brändön. Sockenskrivare Ruberg yrkade att fiskelägenheten måtte utan avgift tillerkännas Brändö byamän såsom ägare till jorden och stranden. Han påminde även om att Kronan kunde komma att visa bättre rätt till holmarna. Hallén erinrade att det ålåg Brändöborna att styrka sin äganderätt.
Fisket vid Björkön, Tallholmen och Innantill ifrågasattes inte emedan det tillerkänts Kronan genom en hovrättsdom.
Fisket vid Germanundön, Germandöhällan och Likskär påstod ombudet kunde tilläggas Hindersö byamän utan skyldighet att utge taxa, på grund av jordäganderätt
Fisket som i jordeboken beskrives Hindersö-Harun. belägen en mil öster från Hindersön, upptages av Johan Johansson i Degerön enl KB utslag den 28 dec 1821. Taxan är 3 skålpund sälspäck. Roteringsverket visar att Hinderön by ansetts äga medelmåttig åkerjord, not- och sälfiske.
----- För notfiske vid Hindersön och Halsskären därintill; ifrån urminnes tider har byamännen för detta fiska vid deras land och strand erlagt två lispund torr sik. Taxan är ett lispund 12 skålpund sik. Vid 1814 års arrendeauktion inropades det av byamännen i Hindersön som högsta budet eller det motstående som har måst antagas. Vilket fiske sockenskrivaren Rutberg påstod jämväl böra tillkomma Hindersö byamän utan att erlägga någon taxa. Länsnotarie Hollén ansåg att det bör utvisas vilka av de Hinderön omgivande holmarna som tillhörde byn. Kronans bättre rätt till holmarna borde utredas innan det kunde fattas beslut i frågan.
Angående de i jordeboken upptagna fiskelägenheterna Saxskär, Saxskärsgrund och Skatafjärden (?), Estersön, Bullerskär, Sandö sälfiske, Södra Espen och Rödkall, Renholmsgrunden, Albergrundet, Badstuvuholmen, Skepaholmen, Halsön, Stora och Lilla Furuholmarna, Björkören, Äggskäret, Germandögrundet, Småskär och Innanvarpet fanns för närvarande ingen talan av konoombudet. Ombudet tillkännagav jämväl att fiskena vid Mörön och Hästgrundet, Callax bys land, Strapön, Strapösundet, Gloviken östra och västra sidorna av Mulön, väster om Björkön, Tallholmen och Bergsviken inte kunde komma ifråga eftersom det tidigare varit tvistat och dömt.
Bernäs och Gunarsskärsfjärdarna vid Sigfridsön i Hamnviken, ytterst i Altersundet samt vid Brändö bys land, som Brändö byamän urminnes innehaft, för 3 lispund. Taxan är ett lispund 12 skålpund sik. Brändö byamän stannade vid 1814 års auktion för motstående anbud som var det högsta och antogs. Måtte Brändö byamän tillerkännas under äganderätt och utan skyldighet att utge taxa därför. Sigfridsön skall tillhöra Brändö by och av sockenkartan erfors att Altersundets yttre del ligger inom Brändöns avvittrade område.
Länsnotarien Hollén begärde uppskov med målet till nästa lagtima ting för att förete handlingar till stöd för Konans rätt till de tvistiga fiskena
På urtima tingsrättens vägnar Lars Olof Boström
Källa: Luleå Tingslags Häradsrätts protokoll , akt A1a:69, sid 7180-7390 |