|
Gatunamnen
i Kyrkbyn (Införd
i Nederluleå Hembygdsförenings årsskrift 1997, kompletterad 2010) Kyrkbyn Bebyggelsen i Gammelstad låg i äldre tider i huvudsak
vid området kring kyrkan. Under 1950- och 60-talen tillkom en omfattande
bostadsbebyggelse inom Stadsön och Öhemmanet. Även de nya områden kallades
ofta i dagligt tal för Gammelstad. När den nya Bodenvägen byggdes uppkom
behovet av att dela upp Gammelstad i stadsdelar för att underlätta vägskyltningen.
Man införde då stadsdelsnamnen Kyrkbyn, Stadsön och Öhemmanet. Kyrkbyn omfattar hela området öster om järnvägen. Alltså både den egentliga Kyrkstaden med kyrkstugor och äldre bostadsbebyggelse och den randbebyggelse som kommit till under senare tid. Bebyggelsen Bebyggelsen i Kyrkbyn höll sig länge inom det område
som återges på den karta som lantmätaren Lars Peter Bergner upprättade år
1817. Med åren revs en del kyrkstugor för att i stället ge plats för
bostadshus. Även i området utanför den gamla kyrkstaden växte det upp nya
byggnader.
År 1934 upprättades en byggnadsplan för
Gammelstad som gjorde det möjligt att bygga nya bostäder i en krans runt om
den gamla Kyrkstaden och i området sydväst om begravningsplatsen. Även senare
planändringar, fastställda åren 1941, 1968, 1975 och 1994, har underlättat
en förtätning av bebyggelsen. Ett stadsplaneförslag för Kyrkbyn upprättades
år 1967 men blev aldrig fastställt. För området kring kyrkan gäller idag en
detaljplan som vunnit laga kraft 1995-11-16.
Gatunamnen I samband med att de nya bostadsområdena enligt 1934 års
plan bebyggdes, fastställdes även gatunamn och adressnummer. Inom det gamla
Kyrkstadsområdet däremot fanns det inga officiella gatunamn. Det var först i
samband med att Stadsingenjörskontoret i slutet av 1960-talet skulle upprätta
en översiktskarta som man satte ut namnen på kartan. Man gav då även namn på
kvarteren. Det var den förre kommunalmannen Emil
Norberg som utarbetade förslaget och han har även lämnat förklaringar till
en del av namnen. Många av gatunamnen hade säkerligen använts av befolkningen
i Gammelstad och av kyrkstugeägarna sedan mycket lång tid tillbaka. I samband med kommunsammanläggningen år
1969 blev man tvungen att ändra en del gatunamn inom Luleå, Bergnäset,
Gammelstad och Råneå. Anledningen var att man inte kunde ha samma namn på
flera ställen och att snarlika namn kunde innebära förväxlingsrisk för
brandkår, ambulans och besökande. Inom Kyrkbyn fick åtta av de gamla gatorna
byta namn.
Här nedan upptas gatunamnen i
bokstavsordning med de ändringar som skett. Apoteksvägen.
Den lilla gatan bakom kvarteret med apoteket saknade länge namn. I samband med
att det för några år sedan skulle byggas nya bostäder där döptes gatan
till Apoteksvägen. Bagargränd.
Enligt Emil Norberg uppkallad efter fem bagare som bott där, Bakigatan.
En mindre gata "baki" Häradsvägen. Björkelundsvägen.
År 1939 började man avstycka tomter i området kring nuvarande Församlingsvägen
och Björkelundsvägen. Avstyckning skedde från Gammelstaden 2:1 och 3:1 och
fastigheterna fick i jordregistret beteckningarna Björkelund l:1 osv. Numera
har fastighetsnamnet Björkelund ändrats till Gammelstad. Bodenvägen.
Vägen från kyrkan norrut mot Boden. Ändrades till Gamla Bodenvägen för att
skilja den från den "nya" Bodenvägen som byggdes i området
mellan Kyrkbyn och Stadsön. Brantgränd. Enligt uppgift uppkallad efter en lärarinna, "fröken Brant", som bott där. År 1891 gifte sig f. Folkskollärarinna Ida Elisabeth Brandt från Kyrkovallen med plåtslagaren Per Johansson Eriksson i Luleå stad. Hon kan möjligen vara ”fröken Brandt”. Hon var dotter till Per Oskar Brandt och Stina Kajsa Wikström på Kyrkovallen nr 49 Davidsgränd.
En väg inom kyrkstugeområdet som uppkallats efter förre landshövdingen David
Hansén som hade sitt hus vid denna väg. Framlänningsvägen, se Stationsbacken Församlingsvägen.
Väg vid pastorsexpeditionen och församlingshemmet. Gamla Hamngatan.
Se Storgatan Gästgivarvägen.
Se Seminariegatan Hedenslundsvägen.
Hedenslund var namnet på det gamla kaptensbostället som låg strax söder om
kommmunalhuset. Fastighetsbeteckningen Hedenslund är numera ändrad till
Gammelstaden. Häradsvägen.
Uppkallad efter en häradshövding och en häradsskrivare som bott där. Jordbrogränd.
En smal gränd sydväst om kyrkan. Den gick mot "jordbron" som
i äldre tider förband Kyrkbyn med Ön. Jordbroparken.
Namn på parkområdet som på privat initiativ ställts i ordning i korsningen
av Framlänningsvägen och Församlingsvägen. Kaplansvägen.
Se Östervägen Kaptensvägen.
Kaptensvägen gränsar till det gamla kaptensbostället (kaptenlöjtnantsbostället)
Hedenslund l: l. Vid kommunsammanläggningen fanns det tre "Kaptensvägar"
i Luleå. Gatan i Gammelstad fick behålla sitt namn, den som låg inom
Lulsundet "befordrades" till Överstegatan medan den i Råneå
"degraderades" till Soldatvägen. Klockarvägen.
Ändrades till Kantorsvägen på grund av likhet med Klockarvägen i Råneå. I
skriftlig form fanns dock en liten risk att Kantorsvägen skulle kunna förväxlas
med Kontorsgatan i Notviken. Kockvägen.
Av Kockgärdan ("Kocksgärdet" eller "Kockgjärdet") som låg
söder om vägen mot Luleå stad. (Kock = personnamn). Kyrkstugevägen.
Se Ängesbygatan Kyrktorget.
Se Torget Linellgränd. Uppkallad efter en skomakare som bott där. År 1873 gifte sig skomakaren Karl Olof Linell, f 1840, med lösa pigan Maria Johanna Ahlström, f 1836. Det är mycket troligt att namnet Linellgränd syftar på honom. Lulevägen.
Vägen från kyrkan mot Luleå stad. Lustigbacken. Uppkallad efter en soldat med namnet Lustig. På 1700-talet bodde avskedade soldaten och profossen Jöns Lustig, f 1685, d 1777, i Gammelstad. Han var gift med Brita Benedictsdotter
Norrvägen
kallades den gamla allmänna vägen från kyrkan och vidare norrut över Rutvik.
På grund av namnlikhet med Norra vägen i Råneå ändrades den till Rutviksvägen Organistgränd.
En liten föreslagen gata vid "Togos". Sandåkersvägen.
Väg i östra delen av Kyrkbyn vid Sandåkern. Seminariegatan.
En gata som gick från kyrkan och till f.d. Gästgivargården. På grund av
namnlikhet med Seminariegatan i Luleå ändrades namnet till Gästgivarvägen. Skolgränd.
En gata söder om kyrkan. Det gamla skolhuset, som uppförts år 1848,
renoverades år 1965 och inrymde kafé, turistservice, grafikverkstad och ateljé
för konstnärer. Huset, som kallades för "Klockargården", förstördes
tyvärr genom brand. Sockenvägen.
Vägen söder om kyrkogårdsmuren och gamla Kronomagasinet, även kallat
sockenmagasinet. Stadsövägen.
När övergången vid järnvägsstationen blev avstängd byggdes en ny
anslutningsväg mot Stadsön och den fick då namnet Stadsövägen. Stationsallén.
Väg vid Gammelstads järnvägsstation. Stationsbacken.
Väg från kyrkan och ned till järnvägsövergången. Vägen utgjorde
ursprungligen en del av den gamla riksvägen (Gäddviksvägen). På grund av
namnlikhet med Stationsgatan i Luleå ändrades namnet till Framlänningsvägen
Motiveringen var att "framlänningarna", d.v.s. folk från södra
sidan av Lule älv hade sina stugor inom detta område. Storgatan.
På grund av namnlikhet med Storgatan i Luleå ändrades namnet till Gamla Hamngatan.
Fortsättningen av vägen gick till stadens gamla hamn vid Gammelstadsviken. "Tant Adas väg"
eller "Adas backe". Föreslaget namn på gångvägen från Sandåkersskolan
till Bakigatan. Motivet var att barnen i skolan gick med mat till "tant
Ada". Förslagsställarna har dock ännu inte återkommit med begäran
om att namnet skall fastställas. Torget.
Platsen nordost om kyrkan kallades för "Torget". För att lättare
kunna förstå vilket torg i Luleå man menade så ändrades namnet till Kyrktorget. Trädgårdsgatan.
Ändrades till Storåkersvägen på grund av namnlikhet med Trädgårdsgatan i
Luleå. Storåkern låg söder om kyrkan och tillhörde prästbordet. Tältvägen.
Av Tältgärdan som var livkompaniets gamla exercisplats på 1700-talet. Västervägen.
En gata nordväst om kyrkan. Ängesbygatan
eller Ängesbyvägen. En gata där från början Ängesbyborna hade sina
kyrkstugor. Ar 1992 Ändrades namnet till Kyrkstugevägen på grund av att
namnet Ängsbyvägen behövdes som adressväg inom själva Ängesbyn. Östervägen.
Väg öster om kyrkan, nära begravningsplatsen. Ändrades till Kaplansvägen
på grund av namnlikhet med Östergatan inom Skurholmen. Kvartersnamn Förutom lokala ortnamnen återspeglar kvartersnamnen många
av de yrken som varit representerade bland befolkningen i Kyrkbyn. Apotekaren, Bagaren, Birkarlen, Borgaren, Borgmästaren,
Bredänget, Fjärdingsmannen, Fogden, Fältskären, Fältväbeln, Garvaren, Gästgivaren,
Häradshövdingen, Hövitsmannen, Kaplanen, Klockargården, Knekten, Kockgärdan,
Komministern, Krögaren, Kyrkobetjänten, Kyrkoherden, Kyrkväktaren, Kyrkvärden,
Landshövdingen, Lantmätaren, Länsmannen, Magistern, Musketören, Postmästaren,
Predikanten, Ringaren, Rådmannen, Räntmästaren, Sandåkern, Sockenskrivaren,
Sockenstugan, Tolvmannen, Tältgärdan, Vandringsrättaren och Åkaren.
|