”När ljuset kom till byn”

Om Brändöns Belysningsförening 1937-1959

Vid sammanträde med byborna den 21 mars 1937 föredrog Hjalmar Palmgren den utredning som inkommit från Norrbottens Elektricitetsförening beträffande kostnaderna för att dra in belysning i byn. Beslutet blev enhälligt att så skulle ske och man bildade Brändöns belysningsförening u.p.a

Den första styrelsen bestod av Hjalmar Palmgren som ordförande och verkställande ledamot, Halvan Öhman som vice ordförande, N Johansson som sekreterare, Erik Larsson som kassör och N J Björklund som ledamot. Styrelsen fick i uppdrag att utarbeta förslag till stadgar för föreningen mm.

Man inbjöd R A Nilsson från Örarna för att höra hur man gjort där för att där anskaffa belysningsnät mm.

Nu följde en hektisk tid med tecknade av andelar, upphandling av stolpar, både för högspännings- och lågspänningsnätet, inköp av koppartråd, rätt att dra fram ledningarna, infordrande av anbud för anläggandet, upptagande av lån i Luleå Sparbank, inköp av bokföringsböcker, räknings- och kvittensblanketter, kontrollkort till mätarna mm.

För att bygga byanätet antogs Holger Sundström i Gammelstad. Många av medlemmarna antecknade sig för naturaprestationen och att utföra kördagsverken.

Medlemmarna fick teckna andelar för rumsbelysning (lysandelar) och för motorkontakt (motorandelar) samt betala kvartalsavgifter.

Kontrakt skrevs med Råneå Elektriska Kvarn AB om leverans av elström.

Hur klarade man sig förut?

Man har idag svårt att föreställa sig att man inte förrän i slutet av 1930-talet hade tillgång till elström i byn. Belysningen fick bestå av fotogenlampor och stearinljus mm, mjölkning fick ske för hand. Det var kolmörkt på vägarna under höst och vinter.

Inte bara lyse i stugorna

Med tiden tillkom hydroforer och mjölkmaskiner, elspisar, kokplattor, elektrisk bakugn, pumpar för uppfordring av vatten, elmotorer mm. För dessa anläggningar debiteras särskild strömavgift.

År 1954 kom klagomål från ett flertal medlemmar att störningar åsamkats genom Manfred Sjöbergs svetsningsanläggning. Man beslöt därför att ålägga Sjöberg att ordna en egen ledning från transformatorstationen till sin lokal.

Med tiden kom också önskemål att få dra in ström i sjöbodar och sommarstugor.

Ytterbelysning

År 1942 uppsattes en lampa för upplysning av platsen vid bilstationen. Platsen bestämdes bli vid staketet vid byns anslagstavla.

År 1945 uttalade styrelsen sig för nyttan och nödvändigheten av anläggning av ytterbelysning inom byn. Årsmötet tog beslut att sätta upp en lampa vid vardera av byns fiskehamnar, en vid vägkorsningen vid Alfred Isaksson loge och en lampa i närheten av Lina Pettersons stuga.

1947 togs beslut om en lampa i vägkurvan vid Johan N Isaksson gård.

1950 beslöts att att sätta upp en lampa vid s.k. Nygrensvägen och en lampa vid vägen Mauritz Isaksson loge – Ivar Nordströms vägskäl.

1952 uppsattes ytterligare 3 lampor, en vid Edvin Björklunds gård under förutsättning att han satte upp en mjölkbrygga, en vid K F Johansson loge och en tredje på plats som styrelsen skulle bestämma. För att sköta om samtliga ytterbelysningslampor utsågs Ivar Nordström.

Fiskefyren

År 1954 hade anslag erhållit från bensinskattemedel till uppförande av fiskefyr i Brändöns fiskehamn. Hamnföreningens anhållan att inte behöva betala annan avgift för fyrens drift än strömavgift bifölls

Taxor

Hittills hade man haft olika taxor, dels anslutningsavgifter till föreningen och årliga avgifter, dels avgifter för s.k. lysandelar och motorandelar. Nytillkomna medlemmar hade att betala en summa som motsvarade vad de som var med från början hade betalat. Man hade också olika taxor för sommar- och vinterström.

År 1955 beslöts att övergå från det dittills tillämpade andelssystemet till Statens normaltariffsystem.

Problem med att få in alla avgifter.

Under hela verksamhetstiden hade föreningen stora problem med att få in alla avgifter. Gång på gång fick man hota med att stänga av strömleveransen till den som inte i tid reglerade sin skuld.

Kaffe

Årsmötet 1941 avslutades med samkväm och avsjungandet av ”Du gamla Du fria”.

Till 10-årsjubileet 1947 beslöt man att anordna fest och aftonunderhållning för byabefolkningen i allmänhet och utsåg Arne Johansson, Britta Isaksson och Axel Nygren till underhållningskommitté. Det föreslogs också att all medlemmar med maka eller make skulle erhålla fri förtäring. Även vid kommande årsmöten tog man samma beslut.

Julgran

År 1949 började Belysningsföreningen med traditionen att varje år sätta upp en julgran vid vägkorset vid skolan. Arbetet skulle organiseras så att det ålåg fem medlemmar att varje år skaffa en julgran, Uttagningen skulle ske i nummerföljd och började med nr 1. För 1950 utsågs Gunnar Andersson, N Arvid Andersson, Axel, Erik och Artur Björklund. 1953 var det John Johansson, Alfred Johansson, Linus Lundin och Alex Isakssons tur att leverera julgran, 1955 stod Sven Nyman, Axel och Albert Nygren, Erik Nyström och Arne Nilsson på tur. Man beslöt det året också att förbättra belysningen julgranen

Ombyggnad av nätet

I mitten av 1950-talet förelåg ett starkt behov av att reparera lågspänningsnätet och medlemmarna fick tillfälle att teckna sig för leverns av stolpar. Samtidigt skulle Kraftbolaget dra fram ny högspänningsledning och utöka antalet transformatorstationer

Avvecklingen av Belysningsföreningen

Vid årsmötet år 1954 diskuterades ett inkommet förslag om att överlämna Belysningsföreningens verksamhet och lågspänningsnätet till staten. Vid omröstningen föll förslaget med 21 röster mot 2.

År 1958 tog Ruben Öhman upp förslaget igen. Även denna gång sade medlemmarna nej, nu med 35 röster mot och endast 2 för förslaget.

Vid årsmötet i april 1959 hade inställningen svängt och när förslaget togs upp på nytt blev siffrorna 48 röster för styrelsens förslag, 2 röster emot och 2 nedlagda. Styrelsen fick i uppdrag att ombesörja föreningens avveckling och överlämnandet till Kraftbolaget.

Vid ett extra sammanträde den 1 maj 1959 diskuterades förslaget och vid omröstningen blev det enhälligt godkänt.

Medlemmar i Belysningsföreningen år 1959

Gunnar Andersson, Essy Andersson, Axel J Björklund, Karl Erik Björklund, Karl Artur Björklund, Erik Helmer Björklund, Gideon Björklund, Adina Larsson, Alma Björklund, I Edvin Björklund, Joh Helmer Björklund, Allan Isaksson, Enar Björklund, Lilly Berglund, Emmy Berglund, Emma Bergström, Stig Brändholm, Bernhard Isaksson, Arne Johansson, Hellen Isaksson, Herbert Isaksson, Rubert Bramberg, John Johansson, Herman Johansson, K F Johansson, Selfrid Långström, Linus Lundin, Alex Isaksson, Erik Larsson, Sven Nyman, Axel Nygrens stbh, Albert Nygren, Erik Nyström, Arne o Arvid Nilsson, Nils Helmer Nilsson, Ivar Nordström, Karl-Åke Nordström, Bror Palmgren, Edit Palmgren, Edna Sundkvist, Edvard Sundberg, Edvard Falén, Benty Sundberg, Sigel Sundberg, Ruben Sandberg, Nils Svensson, Skolhuset, Sigurd Vallén, Axel Vallström, Halvdan Öhman, Robert Öhman, Ruben Öhman, August Lövgren, Missionshuset, Henry Långström, Helge Vestermark, Rickard Isaksson, Mauritz Isaksson, Arvid Nordkvist, Gunnar Sundström, Helmer Andersson, Egon Andersson, E Johan Eriksson, Emma Pettersson, Lennart Palmgren, Augusta Vikman, Axel Svensson, Johan N Isaksson, Ragnar Lindgren, Rubert Björklund, Helga Öhman, Harald Nilsson, Ruben Åström, Erik Palmgren, Adina Larsson, Gösta Harlin, Birger Johansson, John Isaksson, Vilhelm Lindgren, Gällivare Barnkoloni, Hulda Sundkvist, Hugo Hansson, Rudolf Eriksson, Harald Karlsson, Televerket, Allan Karlsson, Hildur Livbom, Hans Krumlinde. Summa 88 medlemmar och abonnenter