Nyuppförd finnbastu i Nederluleå 

Brändön föregår med gott exempel

I början av februari detta år vid ett av byggnadsstyrelsen i Brändön anordnat sammanträde framkom ett förslag om, att byggnadsstyrelsen borde för byns räkning uppföra en Finnbastu. Förslaget upptogs icke till behandling då, men förslagsgivaren fick ändå anledningar till antaganden, att hans förslag icke ratades såsom ogenomförbart samt att intresse för saken icke saknades. Han utlyste fördenskull sammanträde den 15 februari, vartill inbjödos samtliga inom byn som voro intresserade för uppförandet av en finnbastu. Till sammanträdet infunno sig en icke ringa del av byns befolkning, om kring tjugu till antalet. Frågan upptogs genast till behandling, och förslaget om uppförandet väckte allmänt bifall. Vid sammanträdets slut var bastuförening bildad, styrelse tillsatt för en tid av ett år och nödvändiga förberedande överenskommelser träffade.  Styrelsen utgjordes av: ordf. Hjalmar Palmgren, v. ordf. J. P. Isaksson, sekr. Erik Sundkvist samt såsom revisorer Rubert Björklund och Halvdan Öhman. 

   Av styrelsen blev vid sammanträdets slut var och en ålagd att påbörja sig tilldelade arbeten. Teckningslista uppgjordes och cirkulerade runt byn och återkom med påtecknade 100 timmer jämte kör- och mansdagsverken. Skrivelse till kyrkoherde Georg Bergfors i Gideå avsändes med hemställan om orientering m. m. vis à vis förarbeten och möjligheter för erhållande av ett kontant anslag till bastun. Omgående fick styrelsen mottaga en av nämnde kyrkoherde utgiven cirkulärskrivelse just beträffande badstugor på landsbygden och därmed förenade önskemål samt förslag till en anhållan hos k. Patriotiska sällskapet. 

På därom gjord anhållan den 23 febr. beviljade k. Patriotiska sällskapet 500 kronor, som kommo bastuföreningen tillhanda den 22 maj. I väntan på meddelandet om anslag ville arbetet med framforsling av timmer och dyl. icke just - som man brukar säga - taga någon fart, men sedan väl anslaget beviljats och anlänt, blev det både fart och fläng med timmerframforslingen, och på en helt kort tid lågo både timmer och bräder på byggnadsplatsen. 

Tomt till bastun hade på begäran upplåtits kostnadsfritt av hemmansägaren Erik Eriksson. Sedermera blev en liten förskjutning av byggnadstomten av nöden, vadan nu bastun är uppförd delvis på Erikssons mark och delvis på I. J. Isakssons. 

Vid val av tomt har styrelsen lagt huvudvikten på att placera bastun i omedelbar närhet av byns skolhus, för att den skulle vara lätt tillgänglig för byns skolbarn att beredas bad, vilket styrelsen, hoppas må bliva fallet 

Bastun är uppförd I huvudsaklig överensstämmelse med propagandabastun i Gideå. Storleken är fem gånger sju meter, och själva basturummet upptager av denna yta 3/4.Den övriga fjärdedelen är uppdelad till ett rymligt avklädningsrum och en liten farstu. Väggarna äro uppförda på grund av betong och undertak av spån. 

Ursprungligen var det meningen att bastun skulle uppföras av byns egen befolkning genom skänkta dagsverken, men emedan anslaget kom dem tillhanda just den tiden av året, då den största brådskan för jordbrukarna föreligger, och fiskarena söka sig ut till sina fiskeläger, blev det nödvändigt att utlämna uppförandet på entreprenad. Anbud om uppförandet infordrades genom annons i Norrbottens-Kuriren i slutet av maj, och hrr Brändström och Östling från Sundom blevo i egenskap av lägsta anbudsgivare och i övrigt kända som vana och rappa byggnadsarbetare de, som kommo att uppföra bastun. 

Deras arbete är icke endast synnerligen billigt utan vad bättre är även till sin beskaffenhet gott. Detsamma kan sägas om murningen, som utförts av Artur Larsson, Persön. 

Bastuföreningens totala kostnader för bastuns kompletta uppförande torde komma att belöpa sig på i runt tal 900 kronor, däri inberäknat brunn och utensilier i bastun. Om, som beräknats, bastun hade uppförts huvudsakligen med tillvaratagandet av de skänkta dagsverkena, hade denna summa kunnat reduceras med 327 kronor, och alltså hade det av Patriotiska sällskapet tilldelade anslaget ungefär täckt de kontanta utgifterna. 

Det är att anse som önskvärt, att invånarna i varje by utan bastu göra en liten ansträngning till anskaffandet av en sådan, och därför har så pass detaljerade upplysningar här ovan lämnats; för att icke en sådan ansträngning skall kunna avskräcka vederbörande genom några inbillade, obefintliga svårigheter. 

En bastu i en by är ju ur hygienisk synpunkt en nödvändighet, i all synnerhet i sådana byar, där befolkningen icke ens sommartid ha tillgång till lämpligt badställe att njuta ett uppfriskande bad. Att för en by i övrigt åstadkomma en bastu är ju i och för sig icke alls någonting stort att framhålla, nej, det är tvärtom ett mycket blygsamt företag, men det är på samma gång även någonting stort och av kanske vida större betydelse än själva bastuns för den allmänna folkhälsans vidmakthållande ofrånkomligt nödvändiga befintlighet, och detta stora är: 

Enighet bereder möjligheter även till större ting. 

Håjj-Pe Norrbottens-Kuriren 17/11 1930