Brändön 1708-1709

Åren 1708-1709 upprättade lantmätaren Petter Hägggström kartor över Bränd bys mark, såväl genom tegskifte av inägorna som avmätning av utmarken. Han skriver:

”Desse föreskrevne Brändö byamän hava åker av sand med mullblandad jordmån som årligen ligger i säde, berättandes att åkern är nu mer frostaktig än den i forna tider varit, dock östra åkern litt A sämst. Prövas efter 1 tunna utsäde medelmåttiga år, 2 ½ á 3 tunnor igenbekommas. Ängen är någorlunda lättbrukad och litet bärande emot vidden. Skogen finnes till nödtorften men ingen näverskog eller synnerlig betesmark finnes uppå själva Brändön, ty hava de sina fäbodställen in på fasta landet därest bättre bete finnes. De hava ock tvenne små strömkvarnar som gå allenast några veckor höst och vår. Ödeshemmanet eller nr 8 har sin kvarnlott i lag med nr 4, 9 och 10.

   Under denna by är gott fiskerilägenhet att fånga sik – löja – gäddor – strömming med mera både vinter och sommar såväl till salu som för egna behov. Gör därför årligen till Kongl Maj:t och Kronan i taxa 3 skålpund torr sik eller 2 daler 16 sk smt. De hava ock tillfälle att bruka sälnät hemma vid byn och vid Sigridsön varuti hela byn är intressent, och berätta sig litet fiska emot det stora besvär de kan hava, dock göres därför 1 daler smt årligen i taxa. Förutan detta har nr 1, 6, 7 och 12 goda sälnätsställen i Udden, långt borta i havet, berättandes att somliga år få tämligen ymnigt, taxan göres därför allenast 1 daler smt.

   Dessa hava sin bästa förmån till utlagornas erläggande av bohage samt fiskerier, den som det mäktar bruka, men i dessa svåra krigstider finnes liten manshjälp, så att de nödgas lämna sina fisken öde.

   Datum Umeå d 28 April A:o 1709 / Petter Häggström”