1840 – Kronotorpet Uddskär

År 1840 den 16 juli påbörjade lantmätaren E Hollström en utred- ning om att inrätta Uddskäret till ett kronotorp. Anledningen till detta var en ansökan från drängen Hans Fredrik Öqvist från Deger- ön. Lantmätaren biträddes av godemännen Johan Johansson från Rutvik och Nils Ersson från Björsbyn.

     Öqvist förklarade att hans mening med ansökan var att få anläg- ga antingen ett krononbygge eller ett kronotorp på Uddskäret. Till detta nybygge borde även få höra Smultronskäret, Clemensskäret och en del av Haraskäret. Han ansåg att det var mer förenligt med Kronans bästa att lägenheterna kunde användas till bärgning för ett hushåll som gav staten inkomst än att de innehades av några skat- tebyar som skövlade dem mot en lumpen taxa. Ingen av holmarna var disponerade eller lydde under något annat hemman och detta syntes därför vara en anledning för lantmätaren att med tillämp- ning av 2 momentet i 13 § av den nådiga avvittringsstadgan under- söka och avfatta de berörda skären.

     Under de påföljande dagarna och fram till den 19 juli blev om- rådena avfattade och undersökta. Det konstaterades att Uddskäret inte innehöll mer än ett tunnland åkerjord. Ängar däremot fanns till 8 "skrindrum". Dessutom ypperligt mulbete och skog till vedbrand, gärdsel och mindre byggnader. En byggnad var redan påbörjad vid Storviken.

     På Smultronskäret fanns äng på stenig botten som kunde ge ett skrindrum hö och gott mulbete mellan klipporna. På Clemens- skäret fanns endast något mulbete för får och sämre skog på holstrig och grusig mark. Haraskäret gav endast bete fläckvis på grusåsarna.

     Alla öarna låg på 3 mils avstånd från Luleå stad och inom ½ mil från varandra, vilket var mindre än för andra hemman i skärgården.

     Som ett väsentligt villkor för ett hemmans eller torps bestånd och försörjning i skärgården var det förmånliga husbehovsfisket. Detta skulle också komma att tas i beaktande vid den kommande skattläggningen.

      Uddskäret skulle tidigare ha varit upplåtet åt Ängesby byamän mot särskild taxa. Det fanns dock ingen upplysning om detta i jordeboken och det var heller inget hinder för kronan att disponera lägenheten för ett bättre ändamål.

 

Sedan kartan och uträkningen blivit kompletterad upprättades följande beskrivning:

Ägonummer

  

Parmar hö

Duglig mark

Oduglig mark
 

Uddskäret med det vid vanlig vattenhöjd sammanhängande Dödmangrundet, 3 mil från Luleå stad och 4 mil från socknekyrkan, marknads och tingsplats, innehåller

      

A

Tomt vid Storviken, räknas till skogen

      

1

Åkermark av vattensand med ringa inblandning av röttorv, liggande mot norden, räkna till 4 grader

  

1:-

  
 

Ängesmark

      

2

Starr, myrgräs och hära vid stränder, i vikar och å myror, anses giva 8 skrindrum hö (i 3:e klassen)

7 ½

12:1,5

  

5

Efter utdikning av 3:ne vattupottar kan påräknas starrhö

¼

:14,5

  
 

Skogsmark

      

3

består mest av berghällar och grusåsar, varemellan växa barr och lövträd och finnes gott bete

  

143:15,5

  

4

Nakna stenstränder, klippor och sand

    

66:21

4 ½

Berg och hollster

    

39:18

6

Stengrund, 2:ne stycken

    

1:19
 

Summa

  

156:31,5

107:26
 

Haraskäret, genom ett smalt sund, som kan övervadas, skilt från Uddskäret, upptages blott till en del, som innehåller dugligt

      

6 ½

Betesland för fårkreatur, skoglöst, med sand och grusåsar

  

16:30

  
 

Summa

  

16:30

  
 

Smultronskäret, ½ mil sydväst från Uddskäret

      

7

Ängesmark. Starr och hära å östra stranden giver väl 1 skrindrum hö

1

5:16

  

8

Skogsmark består av småväxt gran och al emellan bergklippor, innehåller därjämte gott bete

  

51:20

  

9

Nakna stenstränder, klippor och sand

    

34:2

10

Svartgrundet, sterilt

    

:17,5
 

Summa

  

57:4,0

34:19,5
 

Clemensskäret, ½ mil norr om Smultronskäret innehåller

      

8

Sämre skog med något mulbete för får å grus- och stenholstrig mark

  

14:18

  

9

Stenstränder och klippor

    

8:22
 

Summa

  

14:18

8:22
 

Summa summarum

8 ¾

245:19,5

151:3,5
 

Totalt (tunnland:kappland)

    

396:23,0
 

Förslag till skattläggning av Uddskäret som av Konungens befall- ningshavande tills vidare blivit förklarat för kronotorp.

Nr

Area

  

Silvermynt
     

Daler

öre

penningar

1

1:0

Åkermark av vattensand med ringa inblandning av torv-röta å Uddskäret, kan endast räknas till 4:e graden à 16 öre

  

16

  

2

12:1,5

Ängesmark av starr, myrgräs och hära. giver 7 ½ parm i 3:e klassen à 5 öre

1

5

12

5

-:14,0

D:o efter utdikning av 3:ne vattupottar, starr ¼ parm, 3:e klassen à 5 öre

  

1

6

7

5:16,0

D:o av starr och hära å Smultronskäret, giver 1 parm i 3:e klassen

  

5

  
   

För husbehovsskog à 3 öre efter varje tunnland åker, eller för ett tunnland

  

3

  
   

För mulbete, d:o, d:o, d:o

  

3

  
   

För husbehovsfiske, d:o, d:o, d:o

  

1

12
   

Summa

2

3

6

Desse 2 daler 3 öre 6 penningar silvermynt eller 33 ½ skilling specie svara närmast mot 5/48 mantal enligt skattläggningsmetoden, vilket mantal således understiger 1/8 mantal med 1/48-del, och enligt 7 § 1 mom av Kungl avvittringsstadgan den 10 februari 1824 blivet ett kronotorp, för vilket jämlikt Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse till dess och rikets kammar- kollegium angående grunderna för skattläggning av kronotorp den 1 september 1837, grundräntan 33 ½ skilling specie utgår efter förvandling i smör med 1 lispund 5 marker, då 1 daler 20 öre eller 26 skillling specie svarar mot 1 lispund smör, börande detta kronotorp erhålla utmål efter högsta tunnlandstalsberäkning med 260 tunne- 13 ½ kappeland duglig mark, men då den inrevade dugliga vidden därtill icke förslår och fyllnad i närheten lämpligen icke gives, tillstyrkes vördsammeligen att vid ovan berörda vidd 245 tunno- 19 ½ kappeland området får bero, räknat efter 2352 tunneland på mantalet och att 35 frihetsår förunnas kronotorpet. Kronotionden uppgår med 4 ½ kappor korn.

Av fisket kan väl något över husbehov avyttras, men som åboen ingen annan näring har för sin bärgning i brist av god och tillräckelig åker och ängesmark, så anses föga skäl att påföra särskild taxa.

På Embetets vägnar

E Hollström

Nils Johansson Olof Öhlund

 

Anmärkningar

På beskrivningen har förste lantmätaren John Rutbäck anmärkt att

Dödmangrundet tillhör Saxskärs kronohemman och Haraskäret, varmed Persögrundet och Brändöskäret äro förenade, utgör ett allmänt fiskeläger. Clemensskäret, såsom långt avlägset och icke för Uddskärs torp behövligt, synes ej böra tilläggas detta torp.

Dödmangrundet eller Dödmanskärgrundet låg vid norra ändan av Uddskäret. På Hollströms karta var det betecknat under figurerna nr 2, 3 och 4 och med en vidd av 3 tunnland och 1 kappland. Grun- det låg ungefär 1000 alnar från Saxskär, men endast 100 alnar från Uddskäret vid högt vatten. Vid lågvatten var det fast förbindelse mellan öarna.

Uddskär har senare registrerats som Uddskäret 1:1. År 1884 sålde kronan ön på auktion till fängelsedirektören C. T. Thulin för 525 kronor. I dag ägs fastigheten sedan 1984 av Bengt och Britta Pettersson, Stormyrvägen 3 i Luleå.

På Hollströms karta över Uddskäret finns på två ställen antecknat "Fordom Fiskarhamn". Vattnet därutanför kallas "Kalvhamnen".

     Eftersom karta är från 1840 tyder beteckningarna "fordom fiskarhamn" på att troligen rör sig om hamnar från 1600- och 1700- talet och kanske ännu tidigare. Man hör än i dag att Brändbor säga att de åker till Uddskär eller Udden när de menar fiskelägret vid Brändöskär.

     Det vore intressant om någon kunde göra en "amatörar- keologisk" undersökning för att se om det kan finnas några spår av de forna fiskarhamnarna på Uddskär. Platserna finns inringade på nedanstående kopia av den ekonomiska kartan. Det vore också intressant att veta om det finns några rester kvar av Hans Fredrik Öqvists byggnad vid Storviken.