Mjölkuddsbergsfortet i Luleå

Mjölkuddsbergsfortet

Anm: Namnet Mjöluddsbergsfortet förekommer inte i några handlingar utan har bara använts för denna beskrivning

Ur Fortifikationsverkets anläggningsbeskrivning mm från år 1999 och andra källor har inhämtats nedanstående uppgifter

Under senare delen av andra världskriget byggdes värn för artilleripjäser på hjässan av Mjölkudsberget i Luleå (1944.45?). Efter hand inreddes utrymmen för personal och ammunition nere i berget och stigorter byggdes upp till hjässan. Anläggningen blev helt klar i mitten av 1950-talet, men blev inte långvarig då artilleripjäserna togs bort i slutet av 50-talet. (Troligen har pjäserna inte varit uppställda i pjäsvärnen utan förvarades i mobiliseringsförråd (i Notviken?) Någon mobilisering blev det aldrig aktuell och så småningom försvann förbandet ur krigsorganisationen.

1982 byggdes nödutgång från den varma delen till förrådstunneln?

Bergrum och tunnlar omfattar ca 4 700 kvm, därav utgör huvudbyggnaden 850 kvm, utrymningstunlarna 130 kvm, tunnel K5 och K 9 540 kvm, tunlarna K3-K 11  1 200 kvm, körort för rundkörning 900 kvm. Bergbetäckningen över bergrummet uppskattas till 15 meter eller mer. Mjölkuddsberget ligger på ca 57 meter över havet.

Den militära delen på hjässan bestod av olika värn, tunneluppgångar. master, ventilationstorn och ledningsgravar.

Från porten på den östra sidan av berget finns först en transporttunnel med köryta av asfalt. Från tunneln finns ingång till ankläggningens huvusbyggnad samt en 27 meter lång lasrtbrygga. Från lastbryggan utgår tunnelanslutningar till övriga anläggningsdelar. Huvudbyggnaden är en betongbyggnad, byggd som ett hsu i bergrumet och omfattar drygt 700 kvm, varav 500 kvm i två våningar?

Från tunneln som löper från lastbryggan finns två lagerutrymmen på 300 resp 320 kvm samt 7 utrymmen om vardera 40 kvm. Ett av utrymmena nås via en trapp. Dessutom finns ca 600 meter utrymningstunlar och avsluas med trappor upp till utgångarna. Utgångarna IX, X och XI är igenfyllda på utsidan. I berget finns, förutom huvudbyggnaden, 6 mondre utrymmen på ca 40 kvm vardera samt 3 föråd på ca 300 kvm vardera.
 

Anläggningen är anslutet till kommunalt vatten,  men ej avlopp. Det finns en djupborrad brunn och ett vattenmagasin om 20 kubm. Brunnens kapacitet är ca 9 kubm per dygn. Spillvatten leds till en Myrsjöbrunn i riktning mot Björkslatafjärden

I Köpekontrakt 1950-06-11 mellan Fortifikationsverket och Luleå stad  medges kronan rätt att utan särskild ersättning utföra och för all framtid bibehålla bergsrumsanläggning och stigorter. Till detta kopplades ett avtal 1956-09-19 där kronan tillförsäkrades rätt att utföra och behålla vissa stigorter. Kronan ägde också rätt att fridlysa och inhägna ett område på berget.

År 1956 upprättades ett avtal mellan Fortifikationsföraltningen och Luleå stad varigenom förvaltningen med nyttjanderätt under 50 år överlät ett utrymme för huvudcentral samt erforderlig tillgång till lokaler gemensamma för hela anläggningen, såsom infarter, korridorer, el- och värmecentraler, luftrenings- och avloppasnläggningen, mässar, dagrum och kök mm. Staden andel i anläggningskostnaden beräknades till 43,8 % eller 490.000 kr i 1955 års prisläge. Driftskostnaderna berälnades efter samma %. Staden ägde att i samråd med förvaltningenuthyra det upplåtna utrymmet.

Bergrummet inreddes med ledningscentraler för civilförsvaret och flygvapnets luftbevakning samt ett litet utrymme för Boden-Luleå marina bevakningsområdet (BoLu). Det byggdes bl.a en radiomast s.k Luformast (för luftförsvarsorientering)  i Ytterviken på norra sidan av berget. När civilförsvaret undet 1980-talet flyttade till Näverberget i Måttsund kom Armén in i berget och den s.k. "Lulegruppen” fick en skyddad stabsplats. Även Måttsundsanläggningen när numera nedlagd.

Under slutet av 1990-talet avvecklade militären sin verksamhet och sedan år 2001-07-05 ägs bergrumsanläggningen av Stadsberget Luleå AB (Bengt-Åke Strand, Harry Persson och Jacob Strand) och används idag bland annat för odling av Shiitake” (svamp). Överlåtelsen avsåg endast bergrumsanläggningen med tunnlar och öppningar mot berget. Däremot ingick inte markområdet ovanför som köparna kanske hade trott.

Anläggningarna på ovansidan av berget överläts till Luleå kommun och Fortifikationsförvaltningen gav Luleå kommun i uppdrag att ta fram förslag till nyttjandeplan för bl.a. delar av f.d. militära anläggningar på berget. En bevarandeplan var klar 2008-08 och berget ingår nu i ett fritidsområde.

Vi försöker ta reda på mer om bl.a.

När anläggningen byggdes och de förberedande utredningarna mm

Vilka artilleripjäser fanns på berget

Vilken organisation som gällde och vilken bemanning som anläggningen skulle ha haft

I vilken krigsorganisation ingick fortet och

varför avvecklades det mm mm

Om någon vet mer om detta, hör av dig till georg.palmgren@telia.com

Se även Robins hemsida http://glomdhistoria.se/project/stabsberget-fo63/ med bilder inifrån anläggningen

Bergrumsanläggningen

Infarten till anläggningen sker från den östra sidan av berget.  Framför ingången finns an kraftig skyddsvall

	En bit in i berget viker tunneln av för att utgöra en s.k. stötvågsdämpare
	Fortsättningen av tunneln ser ut så här 3 = rum, 4 radiostudio, 5-6 rum, 7 rum Marinen, 89-ammunitionsförråd, 10-11 apparatrum, 12 FTN-rum (radio)   Tunnlar I 40 m, betongtrappa II 35 m, betongtrappa 20 m III 40 m, betongtrappa IV 55 m, betongtrappa 40 m V 70 m, betongtrappa VI 120 m, betongtrappa 10 m VII Betongtrappa 10 m VIII 20 m, betongtrappa 10 m IX 35 m, betongtrappa 10 m X 60 m, betongtrappa 20 m XI 15 m, betongtrappa 10 m Tunnel till korsning VI o VII 140 m
Inne i berget finns en byggnad i två plan Bottenplan rum 1-53, 1, 2 korridor, 5 kragg (diseldrivet reservkraftaggregat), 7 olja, 9 pannrum, 10 brunn, 11 kök, 12 cistern, 17-18 lager, 19-20 kök, 21 matsal, 22 korridor,23 trapprum, 25 dusch, 26, toalett, 31 pentry, 32 korridor, 33 toalett, 39 korridor, 41 sovrum, 43 förråd under trapp, 44 korridor, 46 sovrum, 47 dusch, toalett, 48-49 förråd och kök, 50 förråd, 51 toalett, 52 korridor, 53 sovrum,
Övre plan rum 101-141 102 vc, 104-107 telerum, 121 toalett, 122 växel, 123 KK-rum, 125 toalett, 132 pentry, 133 korridor, 138 verkstad,

Anläggningarna på Mjölkuddsberget

I närheten av vattentornen finns bl.a fyra öppna pjäsvärn, ett granatkastarvärn och två ingångar till bergtunnlarna, på skissen nedan betecknade 6, 8,  9, 10, 11, 12 och 13

Pjäsvärnen är skyddade av kraftiga betongtak. Inne i värnen finns bl.a. en ränna för pjäsernas lavettspadar och som gjorde att man lätt kunde svansa pjäsena. I värnets öppning fanns en rund platta med ett märke (pigg) som troligen var till för att markera var pjäsens pivå skalle placeras.

Pjärsvärnens öppningar är vända mot norr och öster och troligen skulle anläggningen kunna täcka en del av terrängen mellan Luleå och Boden. Vilken sorts pjäser som använts är oklart, troligen kan det ha varit 15 cm haubitsar m/ ?. Om någon vet mer, så hör av dig.

Anläggningen på berget var skyddad av ett stängsel med tillträdesförbud. När området öppnades stängdes pjärsvärnen med väggar av trä och senare med galler. Dessa skyddsanordningar hjälpte inte mot skadegörelse.  Väggar revs bort och värnens insidor blev mål för grafittimålare mm.

Bilderna nedan är från åren 2002, 2014 och 2015

Skisser som visar tunnelsystemet och pjäsplatserna (röda ringar)

	15 cm haubits m/19 Det kan ev ha varit denna pjästyp som fanns på Mjölkuddsbergsfortet

Pjäsvärnen

Pjäsvärnen är på skissen ovan markerade med 9, 10, 11 och 12. Till varje pjäsvärn finns in-och utgångar på sidorna.

 Pjäsvärn 9

Pjäsvärn 10

Pjäsvärn 11

Pjäsvärn 12

Granatkastarvärn nr 13

Nedgångar till bergrummen

Tunnelingångarna kring pjäsvärnen är på skissen markerade med nummer 6 och 8.  Trots att de varit stängda har luckor och dörrar brutits upp och man har ägnat sig åt "grottforskning" på egen risk. Det finns fler ingångar på andra delar av berget.

Nr 6

Nr 8

Försvarsanläggning

Efter Krabbstigen på den södra sidan av berget finns lämningar efter något som kan ha varit till försvaret av infartsvägen till hjässan?

Fritidsområde

Området på Mjölkuddsberget disponeras nu helt av Luleå kommun och är iordningställt som fritidsområde

Källor mm

Fortifikationsförvaltningens beskrivning

Tekniska förvaltningens PM 2009-03-26

Kurt Johansson 2004 - En tagg i dén svenska igelkotten

Fotografier - Georg Palmgren

För komplettering, rättelser och kommentarer mm, skriv till georg.palmgren@telia.com