|
Borgmästare i Luleå stad Luleå fick sina stadsprivilegier år 1621. Staden låg då vid Gammelstad men flyttades år 1649 till det nuvarande läget Uppgifterna om äldre borgmästare är främst hämtade från Luleå stads historia, Albert Nordbergs bok ”En gammal norrbottensbygd” samt äldre mantals- och borgarlängder, kyrkböcker, magistratshandlingar och från sökningar på internet mm. I mitten av 1700-talet kom det krav på att borgmästarna måste ha tillfredsställande kunskaper i lagfarenhet för att bli en av de utsedda för ämbetet. Under flera decennier på 1600-talet, var borgmästarämbetet ett kungligt förtroendeuppdrag Regeringen började utnämna borgmästare som kom att ersätta de kungliga fogdarna. Städerna kämpade dock länge för att själva få välja borgmästare till sina städer och till slut fick de som de ville i och med den kungliga resolutionen 1723. Dock så var kungen fortfarande skyldig att utse en av de tre föreslagna personer som skulle väljas till ett borgmästarval. Från 1800-talets början och till år 1889 utgjordes magistraten av en borgmästare och tre illiterata rådmän. Med tiden ansågs denna ordning otidsenlig och när borgmästare Hedström i Luleå hade avgått med döden år 1888 ändrades organisationen. Rådhusrätten och magistraten skulle nu bestå av borgmästare och en lagfaren och två borgerliga rådmän. Som ny borgmästare utsågs 1889 Axel Efraim Fagerlin Efter kommunalreformen 1863 hade magistratens och därmed borgmästarens makt minskats till förmån för den nyinrättade drätselkammaren, som successivt blev stadens egentliga styrelse. Magistratens uppgift har varit att ha hand om stadens jord och enskilda medel i övrigt, skjuts- och gästgiveriväsen, kronouppbörd, näringspolitik, byggnads- och brandväsen (enligt 1861 förordning var borgmästarna självskrivna som brandchefer, dock försvann det snabbt), stadsplaneväsen, väg- och gatuhållning, ordnings- och kriminalpolitik, passväsen, hälsovård, fattigvård och dessutom så skulle borgmästarna representera staden. År 1956 förlorade borgmästaren sina resterande kommunala befogenheter och 1971 avskaffades ämbetet officiellt. Borgmästarna blev då istället lagmän i tingsrätterna som ersatte rådhusrätterna. De borgmästare som då var i tjänst kunde hos justitiedepartementet anhålla om rätt att, i sin tjänst som lagman, parallellt även fortsättningsvis använda titeln borgmästare. Många av dem utnyttjade denna rätt. I många städer och kommuner har man börjat kalla fullmäktigeordförande eller kommunalråd för borgmästare med befogenhet att förrätta vigslar mm.
Henrich Burmester Han kan ha funnits någon gång under åren 1616-21 och som enligt en anteckning i kyrkans räkenskapsbok givit kyrkan ”en ny messesärk af Gyllendock”. Albert Nordberg har dock inte kunnat utröna något mer om honom.
1623 Jöns Dageson och Nils Nilsson Jöns Dagesson (Dagson, Dagerson) var länsman och hemmansägare i Rånbyn. Han är där upptagen i en tiondelängd år 1620 och betalar 2 tunnor korn. I 1601 års jordebok står han som länsman och hemmansägare i Rånbyn. Han var, enligt Nordberg, säkert son till den kyrkliga förtroendemannen ”Dagh i Råne”. År 1624 kallas han fortfarande ”Jöns Dagson i Råne” Sonen Dage Jönsson (Forsman) var gift med Elin Månsdotter, troligen dotter till borgmästaren Måns Jakobsson Fordell. Hans son Jöns Dageson Forsman var länsman i Råneå och herredagsman. Han dog1715 och var gift med Brita Olofsdotter Kråka, möjligen en dotter till borgmästaren Olof Andersson Kråka. En sondotter till Jöns Dageson, Anna Dagesdotter (d 1661) var maka till rådmannen Erik Nilsson Höjer (se nedan). Jöns Dagesson Forsman var född ca 1639 och dog 1715. Riksdagsman, länsman, landsköpman i Rånbyn. Representerade bondeståndet vid riksdagen 1675, länsman 1688. När Karl XI besökte Råneå 1694-06-13, intog han aftonvard i länsmansgården hos Jöns som också är gästgivare. Kungen fortsatte samma kväll till Torneå för att skåda midnattssolen från klockstapeln. Tillbaka till Råneå den 16 juni besökte han kyrkan och prästgården innan han fortsatte till Luleå Gammelstad.
Nils Nilsson var från Björsbyn och troligen son till birkarlen Nils Andersson. Han kallas Nils Nilsson i Björsbyn och var kyrkans sexman och hade med sitt skutelag gett offer till kyrkan för ”lycka och behållen resa”. Född ca 1580, död ca 1640 Nils Nilsson, som även var Birkarl övertog 1601 ett hemman i Björsbyn, som sedan 1590 tillhört svärfadern, lappfogden Olof Andersson Burman. Svärfadern övertog hemmanet från Anders Petri Grubb, kyrkoherde och prost i Luleå landsförsamling. Prästgården, som var ett större hemman, hade dessförinnan förlorats genom vådeld. Innehavet av spannmål och djur framgår ändå ej av 1599 års hjälpskattelängd för Luleå socken. Förklaringen kan vara, att Olof Burman, i sin egenskap av Fogde, var befriad från erläggande av hjälpskatt. Fadern, birkarlen och borgaren Nils Anderson, som var verksam åren 1580-1620, finns däremot med i hjälpskattelängden med en större förmögenhet. Hans andre son, Hans Nilsson, efterträdde 1620 sin fader på dennes hemman. Nils Nilsson i Björsbyn och Jöns Dagesson i Råneå, som var Länsmän i Luleå socken utsågs 1621, då Luleå stad grundades, till stadens första borgmästare. I den första borgarlängden för Luleå stad, som upptog 39 personer, ingick fadern, Nils Andersson, Björsbyn. Luleå stads privilegiebrev avhämtades 1621 hos Drottning Kristina av Hövitsmannen Per Clemetsson i Alvik. En son till Nils Nilsson var troligen Erik Nilsson Höjer som var rådman sedan 1650, troligen död 1687. Han var gift två gånger, först med Dage Jönssons dotter Anna Dagesdotter (död 1661) och andra gången med borgmästaren Olof Andersons dotter Elisabet Kråka. Hans gravsten finns i Nederluleå kyrkas kor. Han seglade i gemensam skuta med Johan Pålsson Björn från Björsbyn och senare med Erik Ersson Orre från Orrbyn. Kända söner till Erik Nilsson var Erik Höjer, f 1655 död som komminister i pastoratet 1734, Han ägde gården nr 4 vid Storgatan i Gammelstad, Elias Höjer, d 1702, vice pastor i Nederkalix, och Jöns Eriksson Höjer, rådman i Luleå
1632 Måns Jacobsson Måns Jacobsson var bosatt i Persön och tillhörde släkten Fordell. Han var troligen son till birkarlen och bondeköpmannen Jakob Hinderson, som ägde ett hemman i Persön. Måns blev rådman 1623. Han gav ett nytt bårkläde till kyrkan och förvaltade en del av ”Bureii penningar” från 1625. Han var sexman. När han 1628 var till sjöss köpte han och Hans Jönson vin och oblater för kyrkans behov, 15 kannor spanskt vin och 8 kannor ”bastarrt” (ett sött spanskt vin) Måns Jakobssons son Johan Månsson Fordell, var kyrkans sexman och blev borgmästare 1641. Det var under hans tid som staden flyttades till det nya läget. Hans gravsten flyttades 1928 från Person till kyrkans vapenhus och har inskriften ”Denne sten och lägerstadh hörer väl Johan Månsson Borgmästare och Ingebor Jönsdotter medh Deras arfwingar Anno 1652” Johan Månssons hustru hette Ingeborg Jönsdotter och de hade en son Magnus Johansson Fordell, som prästvigdes 1666 men dog 1668 under fortsatta studier i Tyskland. Om Måns Jacobssons far skrivs i Lulebygdens Forskaförenings medlemstidning 2009:
”Hans Jakobsson Ruuth. Död 1660. Bonde i Rutvik, Luleå lfs. Rådman, borgmästare och skutskeppare i Luleå. Borgmästare åtminstone från 1628 till 1629 i Luleå stadsförsamling. Nämnd från 1613 till 1642 i Rutvik, Luleå landsförsamling. Nämnd från 1623 till 1646 i Luleå stadsförsamling. Bodde på Rutvik 1, (ligger på "Rutvikreveln") som han och hans hustru Sigrid Persdotter tillträdde vid sitt giftemål. Gården tillhörde Per Clemetssons (brudens far) genom köp. Hans Jakobsson Ruuth är tillsammans med sin hustru, Sigrid Persdotter, begravd strax till höger om koret i Gammelstads kyrka. På den sparsamt dekorerade hällen kan man läsa initialerna H:I:S S:P:D Hans Jakobsson var gift med Per Clemetssons dotter Sigrid. Han tog 1613 över Per Clemetssons hemman i Rutvik. Han verkar även ha tagit över en del av Erik Olofssons hemman, som senare fick nummer 10, och lagt till sitt hemman. Hans Jakobssons dotter Anna var gift med Nils Jakobsson i Bensbyn. Hans Jakobsson Ruuth avled 1660. Han bör alltså ha varit född efter 1570 och troligen mellan 1580 och 1590. Han bör ha varit över 20 år då han gifte sig med Per Clemetssons dotter och tog över hans hemman i Rutvik. Om Hans Jakobsson Ruuth var född i Rutvik var han son till Jakob Persson, bonde 1581-1591 i Rutvik. Andra möjliga fäder i Luleå socken till Hans Jakobsson är: Jakob Andersson, bonde 1570- 1605 i Skatmark, far till Anders Jakobsson, bonde 1604-1619 i Skatamark. Jakob Antonisson, bonde 1586- 1620 i Smedsbyn, far till Nils Jakobsson, bonde 1621-1655 i Smedsbyn. Jakob Hindersson, bonde 1585- 1610 i Persön, far till Måns Jakobsson Fordell, bonde från 1610 i Persön, senare borgmästare i Luleå. Jakob Larsson, bonde 1568-1592 i Persön, far till Lars Jakobsson, bonde 1593-1620 i Persön. Jakob Larsson, bonde 1590-1593 i Hindersön. Jakob Andersson, bonde 1579- 1610 i Sunderbyn. Jakob Persson, bonde åtminstone 1579 i Råneå.Jakob Jönsson i Björsbyn Jakob Jönsson var bonde 1611 och 1620-1660 i Björsbyn. Han var son till Jöns Hansson, bonde 1579-1584, 1588-1591 och 1593-1619 i Björsbyn. Möjligen var Jöns Hansson gift med en syster till Hans Jakobsson. Möjligen var Jöns Hansson istället, om första hypotesen ovan stämmer, gift med en syster till Erik Hansson, bonde 1574-1591 i Bensbyn. Om tredje hypotesen stämmer kan Jöns Hanssons hustru ha varit dotter till Henrik Jakobsson, nämnd 1568- 1584 i Hindersön. Fjärde hypotesen innebär att Jöns Hanssons hustru kan ha varit dotter till kaplanen Nils Jakobi. Det är alla möjliga fall där Jöns Hanssons son kan ha ärvt en systerdel i fisket, enligt domboksnotisen 1664, se ovan. Enligt dombok för Nederkaliix 1668 hade länsman Jakob Jakobssons faders syskonbarn pantsatt en äng till Johan Olofsson i Stråkanäs, Nederkalix.19 Jakob Jakobsson var son till Jakob Jönsson i Björsbyn och sonson till Jöns Hansson i Björsbyn. Den som pantsatt ängen bör ha varit företrädaren på hemmanet Nynäs i Stråkanäs, Nederkalix som Jakob Jakobsson ägde. Företrädaren på hemmanet var Jöns Karlsson, som var borgare i Torneå och son till Karl Jönsson i Nynäs, Stråkanäs, Nederkalix. Det innebär att Karl Jönssons och Jöns Hanssons hustrur kan ha varit syskon. I så fall har det ha funnits en syster till Jöns Hanssons hustru. Det kan istället innebära att Karl Jönssons hustru var syster till Jöns Hansson eller att Jöns Hanssons hustru var syster till Karl Jönsson. Sista fallet innebär att hon skulle vara dotter till Jöns Karlsson i Nynäs, Stråkanäs, Kalix. I så fall måste nog systerdelen ovan ha ärvts genom Jakob Jönssons far Jöns Hansson”.
1636 Tor Halvorson Han var herredagsman och borgmästare även 1637. Andreas Canuti skriver om honom – utom att han haft en ”god kärlek” till prästbordet – att han var en norsk man, År 1631 överläts uppbördsrätten i Luleå-distriktet av lappmarken för tre år åt borgerskapet i Luleå med Thore Halfvarsson i spetsen. År 1634 skänkte han till kyrkan ”Armkläde, medh röt silke brukeligitt öfwer kalken”. Vid gränssynen mellan Luleå och Kalix socknar år 1638 nämns han som Luleå sockens främsta ombud, och undertecknar med ”Thore Halfvuarson Rääf” Han synes ha varit bonde i Heden.
1641-1661 Johan Månsson Kallas även Johan Månsson Fordell och var troligen son till Måns Jacobsson. Fordell var av svensk-finsk släkt. Var en av de borgare som år 1648 ville flytta till den nya staden Sonen Magnus Johansson Fordell dog i Tyskland 1668
1661-1665 Nils Jacobsson Efter stadsbranden 1657 flyttade många borgare tillbaka till Gammelstad. Kungl Maj:t beslöt dock i november 1660 att staden skulle ligga kvar i det nya läget. Majoriteten av borgarna lyckades 1661 utverka tillstånd att få stanna kvar i Gammelstad i ytterligare två år. De krävde att staden skulle förbli vid sockenkyrkan med de ursprungliga privilegierna. Man anklagade också borgmästaren Nils Jacobsson som skulle ha handlat självsvåldigt vid några tillfällen. Kronan krävde dock att borgarna skulle bo och verka på den nya stadsplatsen. Man ansåg också att anklagelserna mot Nils Jacobsson var grundlösa. Magistraten gick i motattack mot de tredskande borgarbröderna som anklagades för allmän oredlighet och att av snöd egennytta ha förlett de lättledda bland borgarna. I maj 1771 befallde landshövdingen Gran de 16 borgare han ansåg det gällde, att flytta in till staden annars skulle deras handelsgods tas i beslag och tillfalla stadskassan. Nils Jakobsson var född ca 1615 i Bensbyn och dog 1703, 90 år gammal, Han var son till bonden Jakob Nilsson i Bensbyn nr 7, och Sigrid Pålsdotter. I 1650 års längd står han som rådman, gästgivare, ”källarmästare” och byggmästare.. Steckzén berättar om hans strider rörande stadens nya förläggningsort med borgaren Erik Nilson Sundman: Nils Jacobsson var regelbunden Stockholmsfarare på egen skuta. År 1656 förliste hans skuta vid Hudiksvall. Han hade vid skeppsbrottet någon kronan tillhörig lax ombord. Per Isaksson i Alvik påstod, att en del av denna blivit bärgad, när skutan strandade, men att Nils icke upplyst härom utan sålt laxen för sin räkning till David Wolker i Stockholm. Nils stämde honom för denna ärevördiga beskyllning, och då Per Isaksson intet kunde bevisa och dessutom en annan gång dömts för ”obevislig beskyllning”, så dömdes han nu till 40 markers smt böter. Med kyrkan hade Nils Jacobsson ständiga affärer. Han övertog kyrkans ”vinkorn” och sålde vin till henne. Han avled 1703 och begrovs i kyrkan. Hustrun Margareta hade dött 1702. Av de kända barnen var dottern Margareta Ruuth gift med rådmannen Jöns Jönsson i Sunderbyn och dog 1698. En annan dotter var gift med länsmannen och sockenskrivaren Olof Johansson Hapstadius. Sonen Johannes Nilsson Ruuth blev student i Uppsala 1663 och ägnade sig åt handel och drunknade under en resa till Stockholm. Sonen Jacob Nilsson Ruuth blev student i Uppsala samma år som brodern och kallas i tingsboken för ”bruksfaktor” och hade i några år förvaltat befallningsmannatjänsten. ”Han hade alltid brukat en särdeles moderation och hövlighet emot en och annan, gärna befrämjat den fattiges och nödträngdes rätt” Han blev borgmästare efter sin far år 1694 Det finns även en uppgift om att Hans Jacobsson Ruuth från Bensbyn, son till Jakob Nilsson, skulle ha varit borgmästare i Luleå
1665-1667 Olof Andersson Kråka Olof Andersson Kråka var född omkring 1620 och son till Anders Nilsson Kråka och Karina Persdotter. Gift med Anna Hansdotter och med Brita Nilsdotter samt med N N Höjer. Han dog omkr 1685. Borgmästare 1665-1667 Anders Kråkas farfar Nils Andersson Kråka köpte 1574 kyrkhemmanet i Sunderbyn, senare Landbojorden, men köpet fick återgå. Stamhemmanet nr 21 i Sunderbyn bär namnet ”Kråk”, Höjden där hemmanet låg kallades för Kråkberget och har gett namn åt Kråkbergsvägen och Kråkbergsskolan.
Ur Olle Malmstens komplettering till Albert Nordbergs utredning om den norrbottniska birkarlasläkten Kråka m.fl källor Olof Andersson var en av de första borgarna i Luleå stad. Borgare och Skeppare, Han var bonde i Sunderbyn och betalade år 1650 i skatt för sin egendom där 1 tunna och 1 fjärding korn. Då han år 1655 köpte ett extra bänkrum i kyrkan för 3 daler kallas han " Olof Andersson Kråka i Sunderbyn ". År 1657 var han en av stadens Borgmästare och kallas " förrige borgmästaren " år 1679. Dessutom var han en av kyrkans sexmän dvs ett slags förtroende man, Han dog år 1685 Olof Andersson Kråka var Stockholmsfarare med egen skuta åtminstone under åren 1641 1669. Han gav ofta under dessa år pengar till kyrkan " för lycka och behållen resa, jämte sitt skutolag ". År 1650 gjorde han dock med sin son en olycklig sörlandsresa, Genom storm förlorade han både fartyg och gods, icke blott sitt eget utan även de varor och kontanter som socknens bönder skickat med honom för betalning av skatt. Värdet var 1500 daler koppar-mynt. Olof Andersson och sonen lyckades rädda sig på ett skär där de fick svälta och frysa innan de bärgades. Olof Andersson Kråka hade med sin hustru vars namn ej är känt, åtminstone 4 barn, ett av dessa var Anders Olofsson Kråka. Han erlade i kyrkotionde 2 tunnor och 1/2 fjärding korn, Hans skörd var det året 60 tunnor. Som bonde i Sunderbyn var han år 1620 den högst taxerade i byn och erlade i kyrkotioende 2 tunnor och ½ fjärding korn. Han skörd var det året 60 tunnor. Han och hans hustru avled förmodligen år 1648 ty den 26 mars detta år gavs till kyrkan efter salig Anders Kråka och hans hustru " Siffwer 11 lodh " och året därefter i testamente efter dem 15 daler
Barn: (osäker uppgift) Brita Olofsdotter Kråka, f ca 1640, gift med Jöns Dagesson Forsman, länsman i Råneå, Herredagsman. Död 1715 Margareta Olofsdotter Kråka gift med borgaren Jakob Jönsson i Luleå Olof Olofsson Kråka Anders Olofsson Kråka, borgare, bonde, f ca 1650, död 1743 i Luleå, gift med Anna Andersdotter Backman, borgaredotter från Piteå, död i Sollefteå 1715.
1667-1694 Eric Ericsson Orre
Erik Eriksson Orre, död ca 1696. Son till bonden och borgaren Erik Eriksson i Orrbyn, Råneå och hh Anna. Gift ca 1654 m Christina Eriksdotter Dufva från Nederkalix, död 1710, dotter till kyrkoherde Ericua Birgeri i Nederkalix och hh Anna Persdotter. Borgmästare 1667-1694. Barn: Erik Eriksson Orre, död 1722, Rådman, g:1 ca 1678 m Catharina Burman, död 1701, dotter till kyrkoherde Lars Björnsson Burman, sist i Bygdeå ohh Catharina Olofsdotter Löja, g:2 1702 i Nederkalix m änkan Marina Lundell, död 1706, dotter till kyrkoherde Nils Mårtensson Lundell i Lund 4, Skellefteå sn, och hh Magdalena Plantin, g:3 1710 m änkan Sara Huss, död 1728 Catharina Orre, d 1765, Rebecka Orre, g 1700 m Nils Jonsson Wenman från Umeå, predikant vid Kungl. Maj:ts livregemente till häst och senare kyrkoherde i Glanshammar i Närke, d. 1712, Johan Orre, f. 1689, död ung, Apollon Orre, f. 1691, död ung, Jakob Orre, f. 1692, Student i Uppsala 1709, rektor i Härnösand, Christina Orre, gift 1718 med Hans Casparsson Forbus, död 1761, Handels- och rådman, son till borgare Caspar Hansson Forbus i Brahestad och hh Christina Ahlholm) Styvdotter Barbro Calicia, f. 1691 i Nederkalix, dotter till kyrkoherde Lars Larsson Calicius i Nederkalix och hh Marina Lundell
Eric Ericsson gav 1648 tillsammans med Anders Jonsson Lulencis den större klockan till Råneå kapell. På en gravsten utanför Råneå kyrka kan man läsa ”Denna sten och lägetstadh hörer St Erik Eriksson till medh hans hustru och arfcingar. Anno 1754” Eric Ericsson är en stamfader för Orre-släkten. Han var kyrkans sexman och skutägare. Han dog 1722. Både han och hans maka Christina Dufva fick i dödboken ett mycket gott eftermäle som ”Guds ords, prästernas och de fattigas vänner”
1694-1710 Jacob Nilsson Ruuth Namnet skrevs ofta Ruth. Jacob Nilsson Ruuth var född 1650 och dog 1709. blev borgmästare 1694 efter sin far borgmästaren Nils Jakobsson. Han ägde 1689 mark i både gamla och nya staden Jacob Ruuths hustru hette Sofia Rehn, d 1697, och var dotter till kyrkoherden Samuel Rhen i Råneå Dottern Anna Ruuth var gift med handlanden Arendt Larsson Renmarck, vice borgmästare 1710-1716. De hade barnen Jacob Renmarck, f 1691 och kyrkoherde i Nederluleå 1737 (död 1755), Lars Renmarck, fod 1693, Sofia Renmarck, g 1714 m Johan Stecksenius, f. 1679 i Skellefteå, död 1743 i Indal sn. Skolmästare i Luleå stad 1710-1722, senare kyrkoherde i Indal, Samuel Renmarck, f. 1701, d 1723, Lars Renmarck, fod 1706, Carl Renmarck f 1710. Student vid Trivialskolan i Härnösand, seglat utrikes och lämnat om, sig någon underrättelse. En son var rådmannen Abraham Ruuth som den 19 dec 1719 på hemresa från Stockholm dräptes av härjande ryssar i Ersnäs. Hans hustru, Christina Orre, var troligen dotter till Johan Orre av Rånesläkten. Han har fått gatan Abraham Ruths gränd i Notviken uppkallad efter sig.
1710-1725 Anders Malmström Anders Malmström från Malmö, student i Uppsala 1690, kantor vid S:t Jakob, senare kollega därstädes. Notarie och stadskassör i Umeå 1709, senare borgmästare i Luleå. Död 1727 Gift med Catharina Hansdotter Gram, död 1729. (syster till kapten Mattias Gram (död 1693) Barn: Catharina Malmström, f. 1695 i Jakob och Johannes fs, Stockholm, g m löjtnant Olof Kanick i Rogsta prästgård, änka 1757 och utflyttad till Sundsvall 1771 Beata Malmström, f. 1697 i Jakob och Johannes fs, Stockholm. Död 1779 Carl Malmström, f. ca 1701 i Stockholm. Gift 1730 m Brita Berg, f. 1703, död 1764. Barn: Catharina, f. 1730, Margareta, f. 1733 d. 1756, Anders Malmström, f. 1736, g 1765 m Catharina Wallman, f. 1738, Barn: Brita Beata, f. 1766 d. 1773, Carl, f. 1769,d. 1770, Nils Petter, f. 1770,d. 1771, Maria Margareta, f. 1771, d. 1776, Anders, f. 1774, d. 1776, Carl Petter, f. 1776 Justina Malmström, f. ca 1703. till familj 190 Juliana Malmström, f. 1706 26/2. till familj 37 Anders Malmström, f. 1709 i Jakob och Johannes fs, Stockholm. Död ung.
Ur Luleå stads historia: Till ny borgmästare hade landshövdingen Löwen föreslagit rådmannen Arendt Larsson. som under svärfaderns sjukdom uppehållit tjänsten. Men det blev i stället Ander Malmström som fick tjänsten. Det uppstod då en bitter fiendskap mellan landshövdingen och borgmästaren. Landshövdingen ställde år 1711 borgmästaren inför rätta, anklagad för försummelser i tjänsten. Rätten dömde borgmästaren till böter och tjänstens förlust. Hovrätten upphävde domen och återinsatte Malmström i tjänsten. ”Av ett häftigt sinnelag skall han senare gjort sig skyldig till en del överilade handlingar som han också fick plikta för”
1710-1716 vice borgmästare Arendt Larsson Renmarck (se Jacob Nilsson Ruuth ovan) 1718 vice borgmästare Gabriel Thauvonius Han finns nämnd i protokollen från år 1718 och 1719. Assessor vid Åbo hovrätt, riksdagsman, borgmästare i Umeå. Hustru Helena Nilsdotter. Kan troligen vara Gabriel Jonasson Thauvonius, f ca 1686, d 1748 i Åbo. Son till Jonas Johansson Thauvonius och Margareta Gabrielsdotter. Gift med Helena Nilsdotter och Anna Malmér. Barn: Maria Elisabet Gabrielsdotter, Christina Beata, Anna Johanna, Christina Beata, Margareta och Helena Sofia Gabrielsdotter.
1725-1735 Lars Barcken Lars Barcken, f. 1695 i Dingtuna sn. Postmästare i Luleå gamla stad 1717, senare rådman i nya staden. Borgmästare 1725-1735. Son till komminister Samuel Larsson Barchius i Dingtuna sn och hh Margareta Sigfridsdotter. Gift 1723 m Ingeborg Groth, f.1692 i Tuna sn i Medelpad. död 1756 i Kvikkjokk, Jokkmokk sn. (dotter till kyrkoherde Mattias Groth i Jokkmokk sn och hh Christina Wallander) Han förordnades den 2 nov 1726 av K M:t till borgmästare i Luleå. Tjänstgjorde förmodligen såsom extra ordinarie under åren 1725-1728. Namnet skrivs ibland Barken eller Bark. Lars Barcken bosatte sig i Luleå gamla stad från och med 1717 där han var postmästare. Senare blev han borgmästare i nya staden. Död 1735, 41 år gammal. Lars Barcken gifte sig 1723 med prästdottern Ingeborg Groth, f. 1692 i Tuna socken i Medelpad. Hon dog 1756 i Kvikkjokk, Jokkmokk sn. Inga barn.
1735-1760 Olof Hansson Uneus Han var född omkr 1698 i Oviken i Jämtland och dog 1760, 62 år gammal. Gift år 1723 med Brita Östman, dotter till räntmästaren Gabriel Östman och hans hustru Maria Elisabet Gustafsdotter i Stockholm. Hans föräldrar var kyrkoherden i Nederluleå Johannes Olai Uneus, f 1667 i Motorp och Anna Hansdotter Drake, f 1670 i Oviken. Han hade syskonen Hans Hansson Uneus, Johan Hansson Uneus, Elsa Margareta Hansdotter, Anna Catarina och Kristina Hansdotter Uneus Han står som krigskommissarie och borgmästare i Luleå. De hade sex barn Johan Gabriel Uneus, f. 1724 i Gävle, tullnär i Raumo, senare i Åbo slottsförsamling (d. 1787) Anna Eleonora Uneus, f. 1726 i Nederluleå Hans Uneus, f. 1728 i Nederluleå, d 1729 . Hans Gustaf Uneus, f. 1730 i Nederluleå. Gränsinspektor i Osikomäki, Rantasalmi sn (d. 1790) Elsa Sofia Uneus, f. 1733 i Nederluleå. Död 1750 . Erland Jakob Uneus, f. 1734 i Avan, Nederluleå, Mönsterskrivare vid livkompaniet 1757-1760 g m Hedvig Charlotta Uneus, f. 1736 i Nederluleå.
1760-1770 Emanuel Fluur Född 1732 i Umeå, gift med Hedvig Lung, f 1747, dotter till Anders Lung och Catarina Orre. Han var son till Erik Hansson Fluur och Anna Eriksdotter Burman. De hade dottern Anna Catarina, f 1764 och död 1765 Emanuel Fluur dog i Luleå 1809-02-28
I
Härnösands stifts herdaminnne del IV s 228 berättas följande om Eric
Fluurs son Emanuel:
Per A. Sperstad i Norge har lämnat följande upplysningar: ”1. En
Emanuel Fluur var bosatt på en gård her på Helgeland iallefall
1772-75. Han titulerte seg som borgmester men forlot distriktet uten
å gjøre opp for seg. Han hadde hos seg sin hustru som het Hedvig ...
1770-1801 Nils Petter Bergström Nils P Bergström var född omkring 1736 och gift 1789 med Sara Maria Lange, f omkr 1746, änka efter regementsfältskären Johan Jacob Lange (1733-1788) och död 1822. N P Bergström dog 1801, 65 år gammal. Han bodde på gård nr 57 (54). Hans föräldrar var smeden Nils Bergström i Kalix, f 1745 och Catarina Nilsdotter f 1748 Ägde tomten nr 58 på 1790 års karta
1803-1812 Johan Sundelin År 1803 tillträdde Johan Sundelin som borgmästare i Luleå stad. Han var född i Gällivare år 1767 och gift 1799 med Anna Kajsa Fjellström, f 1779 i Jokkmokk (död i Stockholm 1878 som ”lagmansänka”), De flyttade från Skellefteå till Luleå år 1803. År 1812 blev han borgmästare i Umeå och år 1820 häradshövding och lagman. Han avled 1860. Under Luleåtiden fick de sex barn, varav fyra dog unga år. Sonen Petrus Nikolaus Sundelin föddes 1808 (d 1843 i Umeå) och blev borgmästare i Umeå 1833. Han var gift med Eva Margareta Åman Vid uppmätningen av stadens donationsjord år 1805-1807 innehade Sundelin Kattskatagärdet, yttre och inre tegen, nybruk i Kalvhalsen, Svedjan, inre och yttre tegen samt Engmanssvedjan Vid installationen i Luleå fick Sundelin avge följande ed
Jag N N lofvar och svär vid Gud och Han Heliga Evangelium, att jag städse vill och skall vara min rätte och Lagkrönte Konung den Stormäktigste Furste och Herre Gustaf Adolph, Sveriges, Göthes och Vendes Konung etc etc och det Kongl Huset huld och trogen, likmätigt den stadgade Successions Ordningen, såsom den År 1743 i Stockholm gjord och antagen är, samt enligt med det som Vesterås Arf-förening af år 1544 och Norrköpings beslut År 1604 stadga och förmå, så att jag Hans Kongl Majt gagn och bästa uti allo måtto söka, fordra och främja skall. Jag skall ock med lif och blod försvara det Konungstliga väldet, samt Riksens Ständers fri- och rättigheter, sådana, som de igenom den af Riksens Ständer antagna oryggeliga Regerings Formen af den 21:a August 1772 samt Förenings- och Säkerhetsakten under den 21 Februari och 3 April 1789n stadgade blifvit. Jämväl skall jag upptäcka och i tid tillkännagifva, om jag förnimmer något å färde vara till ändring eller upphäfvande af denna lyckliga Fundamental-lag, den Riksens Ständer för sig och sina efterkommande till evärdeliga tider antagit och den jag till alla dess punkter vill och skall lyda, efterkomma och fullborda. Och som jag blifvit förordnad att vara Borgmästare uti Luleå Stad, så vill och skall jag samma Embete med all flit, trohet och redlighet förestå, Kongl Majts Bud och Befallningar fullkomna, de skyldigheter, som mig i detta Embete enligt Lag, Instruktion, eller särskilta Nådiga Stadgar eller Förordnanden åligga eller framdeles föreskrifvas kunna, skall jag med all undersåtlighet och trohet söka upfylla, så att jag i allo måtte befrämja Kongl Majts och Rikets tjenst. I allo Domar skall jag rätt gjöra, ej mindre den fattiga än den rika, och döma efter Guds och Sveriges Lag laga stadgar. Aldrig Lagvränga eller orätt främja, för skyldskap, svågerskap, vänskap, afvund eller illvilja eller räddhoga. Ej eller för mutor och gåfvor, eller annan ordsak, under hvad skjen det vara må, och ej den Saker gjöra. som saklös är, eller den saklöse som saker är. Hvad efter Lag, eller Sakernas särskilta beskaffenhet kan och hemlighållas bör, skall af mig uti obrottslig tysthet behållas, och i öfrigt skall jag allt hvad Kongl Majt och Riket till skada och förfång lända kan, troligen afvärja, samt derest jag förmärker något sådant förhafvas då genast å vederbörlig ort uptäcka Detta allt vill och skall jag, såsom en ärlig och upriktig Borgmästare troligen hålla, såsom svarligt vara kan för Gudi och mannom utan alt påfund och arga lyda. Så sant etc
1813-1823 Olof Rutberg Olof Rutberg var född 1763 och landsfiskal i Nederluleå. Han var gift med Johanna Elisabet von Schildt f 1769, d 1821. De fick sju barn, av vilka Lars August Rutberg var född 1814 och gift med Fredrika Josefina Sundvall och fick 10 barn och många barnbarn År 1813 flyttade Olof Rutberg från Gammelstad och blev borgmästare i Luleå. Han bodde på gården nr 102. Han dog 1823 av gikt och podager, 59 år gammal. På Stadsön finns en trakt kallad Borgmästarröjningen, troligen uppkallad efter Olof Rutberg,
1824-1831 Carl Adolf Modin Carl Adolf Modin, f 1797, blev borgmästare i Luleå år 1824, 26 år gammal. Han gifte sig år 1824 med Katarina Petersson, f 1797. Hon dog i barnsäng samma år och C A Modin gifte om sig 1827 med Carolina Maria Pettersson, f 1804. År 1831 blev Modin utsedd till borgmästare i Sundsvall där han dog år 1860.
”Borgmästarvalet i Sundsvall som drog ut på tiden och sträckte sig mellan 1829–1830 avslutades av konungen Carl XIV då han gick emot sin rådgivares förslag och valde Modin som Sundsvalls borgmästare. Denna post kom han att ha i nästan tre decennier. 1837 erhöll han ”lagmans heder och värdighet” som var en stor utmärkelse för en sådan ung borgmästare i en av landets mindre städer. Mot slutet av sin tjänstgöring så var han tjänstledig p.g.a. sjukdom, vilket tillslut gjorde att han mot slutet av 1857 kände sig tvingad att avgå. Han var även lagman och domare.”
1831-1866 Erik August Curtelius Erik August Isaksson Curtelius föddes 1796 i Torneå. Han var son till häradsskrivaren Isak Curtelius, d 1808, och Katarina Isaksdotter Grape, f 1757 i Jukkasjärvi och död 1823 i Haparanda. Hon var dotter till Isak Isaksson Grape, f 1720 i Överkalix och död 1783 i Övertorneå, g m Margareta Petrusdotter Fjellström, f 1683 i Silbojok E A Curtelius var sedan 1831 gift med Johanna Vesterlund, född 1810. De hade barnen Carl Erik Curtelius, f 1833, Johanna Margareta Christina Augustdotter, f 1835, gift med fanjunkaren Olof Fredrik Lindvall, Erika Carolina Augustdotter, f 1836, gift med Carl Erik Reinhold Kulson, Johan Oskar Erik Curtelius, f 1838, kronofogde, och Sofia Vilhelmina Augusta Augustdotter, f 1840. Gift med bergmästaren Abraham Oskar Trysén E A Curtelius dog av kräfta i Luleå 1866, 70 år gammal
Ur Norrbottens-Kuriren ”Vid tiden
för Norrbottens-Kurirens start var Erik August Curtelius borgmästare
i Luleå. Vid seklets början var han bonddräng i Haparanda och blev
en kväll tillsagd att gå ut och hugga upp lite ved. Han gick ut till
vedboden i stjärnljuset, hittade yxan och högg den in i närmaste
stock. Där fastnade den och den unge Curtelius gick för att hämta
ljus. I skenet såg han vad han huggit i – en död ryss. Där och då
insåg han att hans framtid omöjligt kunde bli jordbrukarens, han
lärde sig läsa och började med hjälp av prästen studera. En dag hade
han kommit så långt att han kunde vandra ner till Härnösand för
studier vid läroverket och efter ytterligare en tid tog han sig ner
till Uppsala, även då till fots. Studierna i Uppsala ledde fram till
en hovrättsexamen och den 3 juni 1831 var Curtelius på plats i
Luleå, anställd som borgmästare.”
1867-1888 Fredrik Hedström Fredrik Hedström var född i Piteå stadsförsamling 1828. Han var son till Olof Hansson Hedström och Margeta Catarina Pihlgren. Han bodde i 29:e kvarteret Paddan med sin hushållerska Hanna Magdalena Lindqvist, f 1844 i Luleå. De hade två söner, Adolf Hedström f 1865 och Carl Ruben Hedström f 1874, g 1898 med Elin Sofia Eriksson 1878. Fredrik Hedström dog i Luleå 1888, 60 år gammal
Om byggandet av stationshuset i Luleå berättas: Företaget som hade ansvar för bygget var det engelska järnvägsbolaget ”The Swedish and Norwegian Railway Co.” Det var dock firman Pinn & Millet som utförde själva byggandet av stationen. Teglet fraktade de till Luleå med båt från England. Stationshuset började uppföras där man tyckte att det passade bäst - i Storgatans östra förlängning. Det skulle bli början till en esplanad ända bort till residenset i stadens andra ända. Tidigt kallades området intill med kvarteret Loet och Floras kulle (som då hette kvarteret Fisken) för Järnvägstorget. Kvarteret Fisken var då skogsbevuxet och kallades allmänt för Rallarskogen.
När järnvägsstationen började byggas användes cement till husgrunden
- för första gången i Luleå. Uppförandet kom dock aldrig längre än
till grundgjutningen, borgmästaren Fredrik Hedström ingrep
nämligen. Det var 1887 och ruinerna efter storbranden den 11 juni
rök ännu. Borgmästaren gick till Pinn & Millet och undanbad sig
dylikt byggande av järnvägsstationen. Cementen fick brytas upp och järnvägsstationshuset blev förvisat till svackan nedanför Prästgärdans backe där stationen ligger än idag. Södra Kyrkogatan förlängdes dit ner och bytte namn till Stationsgatan
1890-1936 Axel Efraim Fagerlin Axel Efraim Fagerlin var född i Kärrtorp, Nättraby, i Karlskrona 1859-05-30. Han blev student i Lund 1860 och avlade hovrättsexamen 1883 och blev 1866 vice häradshövding. Åren1889-1890 var han auditör vid Norrbottens fältjägarkår och blev 1890 borgmästare i Luleå stad. Fagerlin var ledamot för högern i riksdagens första kammare åren 1914-1919. Han var även ledamot av Norrbottens läns landsting, 1901-1904 som vice ordförande och åren 1905-1920 som ordförande. Han var son till bagaremästaren Frans Vilhelm Fagerlin och Rosalie Marie Retz. Han gifte sig 1890 med Linda Maria Margareta Håkansson, f 1864 i Skellefteå, d 1922 i Luleå. Hon var dotter till sjökaptenen Frans Leonard Håkansson och Vilhelmina Brännström. De fick två söner, Gunnar Axelsson Fagerlin, f 1895-04-07 och Torsten Vilhelm Fagerlin, f 1897-01-24. Axel Fagerlin flyttade 1838 till Nordmalings församling och dog där 1941-03-25. Han bodde i Notviken i Luleå, därav namnen Borgmästarvägen och Borgmästarskolan. Han har också fått en gata uppkallad efter sig på Gyltzauudden – Fagerlinsvägen
1937-1966 David Vincent Ekholm David Vincent Ekholm, var född 1901 i Väddö församling, Stockholms län, Hans föräldrar var Matias Ekholm och Charlotta Eriksdotter. Han var gift med Margareta Bäcklund, f 1905 och dotter till fabrikör Viktor Bäcklund och Sanna Lindberg. De hade barnen Staffan Ekholm, f 1932, Birgitta, f 1934, Margareta, f 1937 och Kristina, f 1944. År 1972 var han mantalsskriven i Uppsala domkyrkoförsamling där han dog 1973. Han är begravd på Väddö gamla kyrkogård. Efter studentexamen i Uppsala 1922 blev Ekholm juris kandidat i Uppsala 1927, genomförde tingstjänstgöring 1928–1931, inträdde i Svea hovrätt 1932, blev t.f. fiskal där 1933, var t.f. borgmästare i Filipstads stad 1934–1937 och borgmästare i Luleå stad 1937–1966. Han var sekreterare i Statens arbetslöshetskommission 1933, ordförande i värnpliktslånenämnden i Norrbottens län 1940, i Luleå hyresnämnd från 1942 samt krigsdomare vid Luleå luftvärnskår och vid Norrbottens flygbaskår från 1945.
1966-1970 Bengt Jacobson Luleås sista borgmästare Rådmannen Bengt Robert Jacobson var född 1909 i Luleå och son till landskanslisten Lars Robert Jacobsson, f 1876 i Nederluleå. Moder var folkskollärarinnan Hulda Gerda Maria Thelaus, f 1879 i Östra Ryd i Östergötland, d 1953. Hon inflyttade från Norrköping till Luleå 1902 och var då skriven i Folkskolehuset i kvarteret Staren. De bodde senare på Trädgårdsgatan 12
Bengt Jacobson avlade studentexamen i Luleå 1937, tjänstgjorde som tingssekreterare i Luleå domsaga 1937-38, blev rådman 1942 och var statlig förlikningsman i arbetstvister, RNO. Bengt Jacobsson utnämndes i november 1966 till borgmästare i Luleå Han gifte sig med Ella Åkerman och fick barnen Bengt Olof , f 1939, Karin 1944 och Inger 1947, År 1965 gifte han om sig med Sylvia Gadd, f 1924 i Sanda på Gotland. Hon arbetade då på Tingsrättens inskrivningsavdelning. De bodde på Faktorsvägen 10 på Bergnäset i Luleå Magistraten avskaffades 1965 och år 1971 avskaffades borgmästarämbetet och borgmästarna blev i stället rådmän i tingsrätterna som hade ersatt rådhusrätterna. Bengt och Sylvia flyttade sedan till Jönköping där han dog 1981. Bild av fadern landskanslisten Robert Jacobson
Luleå i juli 2019 Georg Palmgren
|
