Nya Jerusalem blir Bergviken

Efter den stora stadsbranden år 1887 började det växa upp en oreglerad bebyggelse vid nuvarande Bergviken. Stadsdelen låg då utanför stadens planlagda område och kallades Östra stadsdelen eller i folkmun ”Jerusalem”.  En av orsakerna till att fler sökte sig dit och till andra områden utanför stadsplanen för att köpa mark och bygga ett eget hem var att hyrorna i staden var för höga. Den första stadsplanen för Bergviken fastställdes först 1928.

   För att komma överens om ett lämpligt namn och rådgöra om andra angelägenheter hölls en lördagseftermiddag i slutet av 1890-talet ett välbesökt möte i bagaren J J Hellströms nybyggda gård. Mötet öppnades av kyrkoherden Wester med en bibelförklaring över ämnet i 37 psalmen 16 versen ”Bättre är det lilla, som en rättfärdig haver, än mångas orättfärdiga stora håvor”

   Efter föredragets slut diskuterades frågan om lämpligt namn på det nya samhället samt om huru gudsfruktan, nykterhet och ordning bäst skulle främjas därstädes. Önskan var att få det i folkmun givna namnet ”Nya Jerusalem” utbytt mot något annat.

   På förslag av kyrkoherden O A Wester antogs med stort bifall namnet Bergviken som därefter skulle komma att införas i kyrkoböckerna, på debetsedlarna och i jordeboken.

  Ur postbefordringssynpunkt ansågs det nya namnet mycket viktigt eftersom det gamla ”vedernamnet” Jerusalem ej lämpade sig för brevadresser, helst som en del av adressaterna var nyinflyttade personer.

   De församlade platsborna beslöt vidare att förena sig om en skrivelse till Magistraten om erhållande av polisman. Som det ej var att förvänta att staden skulle bekosta en sådans avlöning, nöjde man sig med att såsom frivillig polisman föreslå snickaren Axel Malmström och för honom begära polismans befogenhet.

  Georg Palmgren